Skellefteå biogasanläggning

I biogasanläggningen på Tuvan rötas Skellefteås organiska avfall. Genom rötningen produceras fordonsbränsle samt jordförbättringsmedel till jord- och skogsbruk. Tack vare detta minskar utsläppen av koldioxid, och näringsämnen som till exempel fosfor återförs till marken.

Så här blir matavfall biogas

Anläggningen delas upp i olika delar/områden

Skiss öcer biogasanläggningen med siffror, där de olika processerna som beskrivs i text under bilden, visar var på anläggningen de skerFörstora bilden

1. Mottagning, hit kommer bilarna med materialet som ska tas om hand. Både slakteriavfall och organiskt avfall (matavfall) från hushållen i Skellefteå och Umeå.

2. Dispergering, slakteriavfallet mals/finfördelas och skickas till en bufferttank för mellanlagring.

3. Spädning

4. Förbehandling, sker i flera steg:
- Avfallskross, matavfallet transporteras till en avfallskross där det sönderdelas av kraftiga roterande knivar. Här kan hårda felaktiga material tex stekpannor tidigt plockas bort ur processen
- HC-pulper, nästa steg är en HC-pulper (High consistency), teknik som kommer från pappersmassaindustrin. Här tillsätts processvatten och när pulpern startar nöts materialet ner genom omvälvning och intern friktion.
- Rejektseparator, här späds det med ytterligare vatten och material som är större än 6 mm sorteras bort via en silplåt och skickas till en rejektpress där det avvattnas för att sedan skickas till en container som transporteras till Dåvamyran i Umeå för förbränning.

5. Slurryn som det nu kallas passerar silplåten och pumpas ut till en bufferttank för mellanlagring.

6. Hygienisering, innan det är dags för rötning pumpas slurryn in i en hygieniseringstank för att eliminera bakterier och andra sjukdomsframkallande organismer. Här hettas allt upp till 70 grader och stannar där i en timme. 70 grader är för varmt för rötkammaren, så temperaturen sänks till 52-53 grader vilket är en optimal temperatur för denna typ av rötningsprocess (termofil rötning).

7. Rötning, i rötkammaren stannar materialet i 18 dagar för att få en fullgod rötningsprocess. Den gas som bildas när bakterierna bryter ner materialet kallas rågas och innehåller mellan 45-85% metan (den energirika gas vi vill ha). Koldioxid står för mellan 15-45% av rågasen. Dessutom förekommer bland annat svavelväte, ammoniak och kvävgas i små mängder.

8. Gasklocka, innan gasen uppgraderas samlas den i en gasklocka. Hit kommer också gasen från rötkammaren som producerar gas av vårt avloppsslam. Gasklockans uppgift är att reglera trycket i systemet och även styra facklan.

9. Gasfacklan används för att elda överskott av rågas ifall fordonsgas inte kan produceras.

10. Gasrening, rågasen som producerats ska uppgraderas/renas och det sker i något som kallas vattenskrubber. Här tvättas gasen, koldioxiden och övriga föroreningar binds i vattnet och kvar är 98% ren metan som torkas innan den komprimeras till ca 230 bar. Den är nu klar för att transporteras till någon av gastankstationerna.

11. Slambehandling. Slammet som blir kvar efter rötningen pumpas till ett rötrestlager där det mellanlagras innan det skickas för att avvattnas. Det som nu är kvar transporteras bort för att komposteras.

12. Luktreducering

13. LNG-backup (naturgas)

Senast uppdaterad: