Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Så här blir matavfall biogas

I biogasanläggningen rötas Skellefteås organiska avfall. Genom rötningen kan vi producera fordonsgas samt jordförbättringsmedel till jord- och skogsbruk. I och med detta minskar utsläppen av koldioxid, och näringsämnen som fosfor kan återföras till marken via slampellets.

Behandling innan rötning

1. Mottagning

Det inkommande materialet består framförallt av matrester från hushåll, gödsel, slakteriavfall och blod. Anläggningen har fyra specialanpassade hallar där avfallet tas emot.

2. Förbehandling

Matrester och gödsel passerar genom ett sandfång för att avskilja eventuellt felsorterat material. Det minskar risken för driftstörningar och onödigt slitage på anläggningen. Massan späds med ljummet vatten till en tjock soppa. I sandfånget sjunker de tunga delarna till botten och plockas bort från processen, medan det lätta organiska materialet går vidare till malning.

3. Malning

För att få en fördelaktig rötningsprocess finfördelas materialet.

4. Bufferttankar

För att få jämt flöde in till rötkammaren, mellanlagras det malda och utspädda materialet i anläggningens två bufferttankar. För att rötningsbakterierna inte ska trivas och påbörja rötningsprocessen redan här, är tankarna ventilerade och stora omrörare rör om slammet.

5. Hygienisering

För att förhindra eventuell smittspridning värms slammet upp till 70 grader Celsius i en timme. Då dödas skadliga bakterier innan rötningen. För att få gynnsam temperatur på slammet till den fortsatta processen sänks temperaturen till cirka 55 grader Celsius via en värmeväxlare, innan det pumpas in i rötkammaren.

Rötning

6. Rötkammare

Material pumpas kontinuerligt in i rötkammaren, där uppehållstiden är cirka 18 dagar. I den syrefria miljön trivs metanbakterierna som bryter ner det organiska materialet samtidigt som biogas bildas.

Processen delas nu in i två delar, en för slamhantering av rötresten och en för gashantering.

Slamhantering

7. Rötrestlager

I samma takt som material pumpas in i rötkammaren rinner det behandlade slammet till rötrestlagret. Där mellanlagras det innan det går vidare för avvattning.

8. Avvattning

För att slammet ska bli torrt avvattnas det. Det avvattnade slammet kan lastas ut via torrslamsilo för att transporteras bort och användas till bland annat markbyggnad. Det kan även fortsätta vidare till torkprocessen.

I biogasanläggningens avvattningsdel behandlas även rötresten från Tuvans avloppsreningsverk. För att hålla biogasanläggningens och avloppsreningsverkets slam åtskilda sker behandlingen i separata linjer.

9. Tork

Det avvattnade slammet pressas och torkas till slampellets. De två slamtyperna torkas vid olika tillfällen. Slampellets från biogasanläggningen kan användas som jordförbättringsmedel i jord- och skogsbruk medan pellets av avloppsslam används inom skogsbruket.

Gashantering

10. Gasklocka och fackla

I gasklockan blandas gasen som bildats i rötkammaren från biogasanläggningen med den från Tuvans avloppsreningsverk. Gasklockan reglerar trycket i systemet och styr gasfacklan. Det mesta av rågasen blir biogas för fordon, medan en mindre mängd förbränns för utvinning av värme. Facklan används endast i de fall då varken fordonsgas eller värme kan produceras.

11. Gasrening och tankning

Rågasen består till största delen av metangas och koldioxid. I gasreningen tvättas koldioxiden bort med renat avloppsvatten. Tvättvattnet leds därefter tillbaka till Tuvans avloppsreningsverk. den renade gasen torkas och komprimeras.

Gasen kan sedan tankas direkt till fordon, lastväxlarflak med gastuber eller lagras i gaslagret. Fordonsgasen är i gasform även vid tankningen. Den totala produktionen av fordonsgas beräknas i framtiden bli cirka 2,1 miljoner kubikmeter per år. Det motsvarar cirka 2,1 miljoner liter diesel eller bensin. En ledning planeras för transport av gas från anläggningen till centralorten.

Allmänt

12. Luktreduktion

Innan ventilationsluften går ut i det fria behandlas den i någon av anläggningens luktreduktionsstationer. Genom att tvätta luften med ozonmättat vatten och sedan låta den passera genom ett kolfilter avlägsnas obehaglig lukt.

Värme och ånga

Värme och ånga till processen produceras av biopellets i den närliggande panncentralen som drivs av Skellefteå Kraft. För att minimera energianvändningen finns ett antal värmeväxlare installerade i biogasanläggningen.

Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden

Informationen granskades: 2016-09-07