Källsorteringsguide

Källsortering innebär att du sorterar avfallet där det uppstår, vid källan, till exempel i ditt hem. Chansa aldrig med farligt avfall. Det kan ställa till stor skada för miljö och människor om det hamnar fel. På förpackningar kan du hitta text om hur det sorteras. Är det avfall till återvinningscentralen, fråga personalen om du är osäker. Felsortering är tidsödande och kostsamt.

Why should I sort my waste?

Households sorting their waste is a key factor in making the whole recycling system work. It is even regulated by law which means that you are obliged to separate recyclable paper, packaging, electrical and electronic waste, batteries, and bulky waste, and to dispose of this waste in the collection systems available.

Your trash can contain both valuable and dangerous substances. By sorting your trash, you ensure that:

  • Hazardous substances are disposed of safely, which protects people and the environment.
  • Materials can be recycled into new products, which saves energy and natural resources.
  • The amount of waste going to landfill is reduced.

This is in line with the EU’s plan to manage our waste.

Trash discarded in nature (or on city streets) could potentially leak dangerous substances. Most of it takes a very long time to decompose:

  • Glass – 1 million years
  • Plastic – 450 years (harmful microplastics will still remain)
  • Aluminium – 200–500 years
  • Plastic-coated paper – 5 years
  • Cigarette butts – 1–5 years
  • Paper – 6 months

For more information about waste sorting in English - visit Sopor.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brochures to print

How to sort your waste , 1.4 MB.

Waste sorting in several languages ​​A5 , 7.1 MB.

Guide - så här fungerar söken

När du söker skriver du in de första bokstäverna i ordet. Förslag kommer sedan upp under sökrutan. Klicka på det som stämmer (tryck inte enter). Dyker inte det du sökt upp, så testa med ett annat ord eller stavning på det du letar. Hör gärna av dig via kontaktformuläret nedan om något saknas så kan vi lägga till det.

Hittade du inte vad du sökte?

Du kan tipsa oss om produkter som saknas i källsorteringsguiden. Bara fyll i formuläret!



Så här sorterar du...

Så här sorterar du...

Det enklaste när du ska sortera ut är att du helt enkelt tänker matavfall och livsmedel. Inget annat ska läggas i det bruna kärlet. Ditt utsorterade matavfall transporteras till Tuvans Biogasanläggning där det rötas till biogas. Ett av världens nu renaste drivmedel.

Matavfallet är matrester och livsmedel som behöver slängas.

Det kan vara lök eller morotsskal eller rester som inte går att äta upp. Har du använt lite hushållspapper för att t.ex. torka ur stekpannan från fett eller utspilld mjölk och dylikt så går det också bra att lägga ner bland matavfallet. Men i övrigt ska hushållspapper lämnas som restavfalll.

För matavfallet ingår papperspåsar i ditt abonnemang.

Läs mer om hur det fungerar med papperspåsen.

Ditt matavfall blir biogas

Ditt utsorterade matavfall blir biogas. Det driver många av kommunens sopbilar, bussar samt många privatbilar.

Obligatorisk utsortering av matavfall

För hela Sverige blir det från 1 januari ett krav att sortera ut matavfallet. Det innebär att det inte får blandas med annat avfall till exempel läggas bland restavfallet. Det gäller både privatpersoner, företag och verksamheter.

Undantag villahushållen: De villahushåll som idag har abonnemang blandat, dvs inte sorterar ut sitt matavfall så kommer de att fortsätta som tidigare till den dag de får fyrfackskärlen till sin fastighet och med det även startar utsorteringen av matavfall.

Läs mer om avfallsabonnemangen.

Kompostering av matavfallet

Du kan också kompostera. En varmkompost kan fungera hur bra som helst om den sköts på rätt sätt. Skellefteå kommuns taxa tillåter kompostering efter anmälan till bygg- och miljönämnden. Tänk på att använda den näringsrika jorden som skapas vid kompostering. Kanske odlar du egna grönsaker vars blast sen återförs till komposten eller blommor som främjar de vilda bina.

Rätt sak på rätt plats för hållbart resursutnyttjande, Avfallstrappan och matavfall

Det finns något som heter avfallshierarki, eller Avfallstrappa som vi kallar den i Sverige. Den anger i vilken ordning avfall ska tas omhand. Avfallshierarkin är beslutad av EU.

  1. Det första steget är att minimera att avfall uppkommer. Det kan du göra genom att bara köpa det du faktiskt kommer att äta upp. Visste du att cirka 30 % av all mat som handlas i Sverige slängs?
  2. Det andra steget är att återanvända. Kanske går det att göra lasagne av gårdagens köttfärssås eller kasta ner lite linser för att dryga ut den lilla tomatsoppan som blev över efter middagen.
  3. Tredje steget är att återvinna. Genom att slänga matavfallet i det bruna kärlet återvinns matavfallet till fordonsgas vid Skellefteå biogasanläggning. Biogasen används sedan till kommunens lokalbussar, tjänstebilar, renhållningsfordon och invånarnas privatbilar. Det är i dagsläget det mest miljövänliga bränslet att köra på.
  4. Fjärde steget är förbränning. Om du inte sorterar ut matavfallet utan lägger det i det gröna sopkärlet transporteras det till Umeå för förbränning. Där används värmeenergin bland annat till att värma upp Umeås bostäder och andra fastigheter. Allt avfall som skickas till förbränning betalar avfallskollektive, dvs du och jag som har ett avfallsabonnemang. Vilket innebär att ju mindre vi skickar till förbränning, desto mer pengar kan vi lägga på att förbättra avfallshanteringen i kommunen.
  5. Femte steget är deponering. I Sverige finns det en lag som säger att vi inte får deponera organiskt material. Anledningen är att det organiska materialet bryts ner och bildar metangas (samma som vid biogasanläggningen men då i kontrollerad miljö) vilket är en 27 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Vid deponering åker all denna metangas ut i luften när det istället skulle kunna användas till exempelvis fordonsgas.

Det sista steget är nedskräpning. Även om äppelskruttet bryts ner i skogen utan problem så kan det finnas annat som vi inte vill ha i naturens kretslopp. Säkrast är därför alltid att ta med skräpet, även det organiska, hem till det bruna sopkärlet.

Flytande fett får inte spolas ner i avloppet.Det blir som "cement" när det stelnar i rören och orsakar stopp i avloppet. Här ser du några tips vad du kan göra med det flytande fettet:

Fett som blir kvar i stekpannan eller kastrullen:

  • Torka ur fettet med hushållspapper innan du diskar det. Är det mycket fett kan på papperet kan du lägga det i påsen för matavfall. Lite fett på papperet - lägg det i restavfallet.

Frityrolja och liknade (oljan från soltorkade tomater, grillmarinad, olivspad etc):

  • Låt fettet svalna och häll upp det i en petflaska eller annan lämplig förpackning.
  • Mindre mängd får lämnas i restavfallet (max 33 cl) Men det bästa för miljön är om det lämnas på en återvinningscentral då det blir biogas av fettet. Se nästa punkt.
  • Större mängd lämnas Lämnas på en återvinningscentral vid farligt avfall. Se skyltning på plats. Förpackningen eller dunken får inte vara mer än max 5 liter. Det är personalen på plats som sedan tar hand om den,så ta inte en förpackning som du har behov av att spara.

Hushållsavfall är allt avfall som uppkommer av och omkring människor och som inte går under producentansvar. Detta avfall har kommunen insamlingsansvar för enligt miljöbalkens 15 kap.

Vad menas med hushållsavfall?

Hushållsavfall, eller hushållssopor som det i folkmun kallas, är primärt det avfall som kommer från privata hushåll. I begreppet avfall från hushåll ryms avfall som typiskt kan uppkomma vid användning av mark och byggnad för bostadsändamål. Det är till exempel matrester, städsopor, blöjor, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar samt skrymmande avfall som exempelvis trasiga möbler, cyklar och liknande föremål.

Även farligt avfall och trädgårdsavfall räknas in

Som hushållsavfall räknas även oljerester, färgrester, rester av bekämpningsmedel och annat farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall som kommer från hushåll samt el-avfall, inklusive kyl och frys. Också trädgårdsavfall som kvistar, löv och klippt gräs är hushållsavfall medan däremot nedfallna träd utgör annat avfall. Nedfallna träd kan inte anses ha koppling till normalt nyttjande av mark och byggnad för bostadsändamål.

Förpackningar, elavfall och läkemedel ingår inte

Förpackningar, returpapper, batterier, el-avfall och läkemedel omfattas av producentansvar och är undantagna från den kommunala renhållningsskyldigheten, såvitt avfallet inte hamnar i kommunens insamlingssystem.

Allt avfall som uppkommer i boendet är inte hushållsavfall

Exempel på det är det avfall som uppstår vid mer omfattande bygg- och rivningsarbeten, större reparation, renovering, ombyggnad, rivning etc. Det vill säga när avfall i den egna bostaden uppstår främst på grund av byggverksamheten och inte av boende. Detta avfall räknas inte som hushållsavfall. Om ett arbete är omfattande eller ej behöver bedömas i varje enskilt fall.

Om det bedrivs någon verksamhet i bostaden, kan avfall därifrån ibland också utgöra annat avfall än hushållsavfall. Det beror då på avfallets karaktär. Om en person har en tandläkarverksamhet i sin villa, är avfallet från tandläkarbehandlingen inte hushållsavfall, medan däremot det avfall som uppkommer vid personalens kafferaster och luncher räknas som hushållsavfall.

För mer detaljerad information kan du ta del av det som skrivs om t.ex. matavfall, restavfall, trädgårdsavfall och grovsopor under dess respektive länk.

Du kan mot avgift beställa hämtning av större mängder trädgårdsavfall. Ett annat alternativ är att bygga en kompost eller lämna trädgårdsavfallet på en återvinningscentral.

Exempel på trädgårdsavfall är blast, buskar, fallfrukt, grenar, gräs, löv med mera.

Beställ hämtning av trädgårdsavfall

Du kan mot avgift beställa hämtning av större mängder trädgårdsavfall, det räknas i så fall som grovavfall.

Kompostera eller lämna trädgårdsavfallet på återvinningscentral

Du kan kompostera själv eller lämna ditt trädgårdsavfall på återvinningscentral. Säckarna ska då tömmas ur, annars blir det problem när avfallet ska flisas.

Invasiva arter

Det är till stor hjälp att du rapporterar till myndigheterna när du hittar en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka skada. I våra trakter är det framförallt de invasiva växterna som allmänheten kan hjälpa till med, av de EU-klassade är det jättebalsamin, jätteloka, tromsöloka samt lupin, vresros, parkslide som inte är klassade än. Alla sex sprider sig lätt med frön, växtdelar och rotdelar om de hamnar i en lämplig växtmiljö. Alla arterna är därför olämpliga att odla och att lägga på komposten eftersom de kan börja gro i kompostmaterialet och därför rekommenderas förbränning av dessa arter.

Gör så här:

  • Rapportera in dina fynd på www.invasivaarter.nu
  • Om du upptäcker invasiva arter i din trädgård, ta bort dem.
  • Lägg inte växtdelar på komposten eller i naturen.
  • Mindre mängder växtdelar lämnas välförpackade i den gröna tunnan hemma eller i avsett kärl på närmaste ÅVC. Eldning av trädgårdsavfall är tillåtet så länge olägenhet inte uppstår eller att det råder eldningsförbud.
  • Större mängder måste anmälas till kommunen. Deponitaxa på 1500kr/ton
  • Kom ihåg att det krävs markägarens tillstånd om du önskar hjälpa till med åtgärder på annans mark.

Läs mer om invasiva arter (extern webbplats) Länk till annan webbplats.

Förpackningar lämnar du på återvinningsstationer. För dessa samt insamlingen av förpackningar ansvarar Skellefteå kommun.  Från återvinningsstationen körs förpackningsmaterialen till uppsamlingsplatser där större mängder samlas ihop innan transporten går vidare till sorteringsanläggningar eller direkt till återvinningsanläggningar. Producentansvaret för förpackningar kvarstår vilket innebär att det i nästa steg är tillverkarna som har hand om återvinningen av dessa.

Ända sedan 1994 har Sverige haft producentansvar på returpapper samt förpackningar, nu upphör det för returpapper, det vill säga tidningar och reklamblad, och ansvaret för insamling och återvinning läggs på kommunerna. Producentansvaret på förpackningar kvarstår.

Vid lättillgängliga platser i anslutning till återvinningsstationer och återvinningscentraler kommer insamling fortsättningsvis finnas och kommunen har anlitat en entreprenör att hämta detta.

Många flerbostadshus har fastighetsnära insamling av returpapper. Det avser kommunen att fortsätta med, och i framtiden utveckla och utvidga, och har därför avtal med de två större aktörerna på marknaden, Stena Recycling AB och Ragnsells AB. Förhoppningen är att alla som i dagsläget har fastighetsnära insamling av returpapper och tidningar ska kunna ha kvar detta och att fler ska kunna ansluta.

Mer information om beslutet kring returpapper:

Avfall Sverige om returpapper Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Producentansvar

Det är företag som tillverkar, importerar eller säljer förpackningar som ansvarar för att förpackningar samlas in och återvinns. Systemet kallas producentansvar. Förpackningsproducenterna har bildat fem materialbolag som samarbetar under namnet Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. All verksamhet bedrivs utan vinstsyfte.

Läs mer på sopor.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om förpackningar och annat avfall.

Deponirest är avfall som inte går att återvinna, återanvända eller förbränna och inte är farligt avfall. En del av materialet används som byggnads- och fyllnadsmaterial på Degermyrans deponi.

En del av deponiresterna deponeras på Degermyran och en del används som byggnads- eller fyllnadsmaterial.

Exempel på ej återvinningsbart:

  • Takpannor
  • Sanitetsporslin
  • Klinker
  • Kakel
  • Keramik
  • Porslin
  • Porslinssäkringar

Du lämnar ej återvinningsbart på återvinningscentral.

Vid rivning, byggnation och renovering uppstår alltid avfall. Det är viktigt att avfallet tas omhand på rätt sätt och det som går att återvinna sorteras ut.

Sortering av bygg- och rivningsavfall

Från och med den 1 augusti 2020 gäller nya krav för utsortering av bygg- och rivningsavfall, både för yrkesmässiga verksamheter och privatpersoner. De nya reglerna innebär att vid byggnadsåtgärder ska olika avfallsslag sorteras och förvaras åtskilda redan på platsen för bygget. Exempel på byggnadsåtgärder där krav på sortering gäller är byggnation, renovering, rivning och anläggningsarbeten.

Följande avfallsslag ska minst sorteras ut i separata fraktioner:

  • Trä
  • Mineral exempelvis betong, tegel, klinker, keramik och sten
  • Metall
  • Glas
  • Plast
  • Gips
  • Brännbart

Sedan tidigare finns det krav på utsortering av:

  • Farligt avfall, elektroniskt avfall och spillolja,
  • Förpackningsavfall som till exempel emballage av plast eller wellpapp
  • Returpapper så som reklam, tidningar och kopieringspapper.

Förpackningar ska alltså sorteras ut separat från annat avfall även om de består av samma material.

Syftet med utsorteringskraven är att minska den totala mängden avfall och öka förutsättningarna för återanvändning och återvinning inom byggbranschen.

Undantag

Om avfallsslagen är sammanfogade eller inbyggda på ett sätt som gör att det är tekniskt omöjligt att separera och sortera dem på plats, gäller undantaget från kraven på utsortering. Det gäller också om avfallsslaget är så förorenat att det till exempel skulle riskera att även förorena resten av det sorterade avfallet. Kontakta Samhällsbyggnad miljö för bedömning om undantaget gäller ditt avfall.

Dispens

Bygg- och miljönämnden kan ge dispens från kravet på utsortering i enskilda fall. Dispens kan endast ges när separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna. Kontakta samhällsbyggnad miljö för rådgivning gällande dispens för ditt avfall. Samhällsbyggnad tar ut en avgift, enligt fastställd kommunal taxa för anmälan.

I dispensansökan ska följande ingå; namn, organisationsnummer eller personnummer, adress, telefonnummer /mobilnummer, e-postadress, kontaktperson och kontaktuppgifter, fastighetsbeteckning (för platsen där rivningsavfall ska uppkomma), beskriv åtgärden som planeras – typ av arbete, ange tidsperiod för arbetet, beskriv vika avfallsslag som kommer att uppstå samt förväntade mängder, ange vilken avfallsmottagare ni avser använda er av och motivera varför dispens från krav på utsortering behövs. Bifoga eventuella materialrapporter och rivningslov

Tillsyn

Samhällsbyggnad miljö är ansvarig för tillsyn enligt de nya reglerna. Miljöinspektörerna kommer göra slumpvisa kontroller för att se att de nya kraven på utsortering av bygg- och rivningsavfall följs. Om du får ett kontrollbesök kommer en avgift tas ut för nedlagt arbete.

Rapportering av farligt avfall

Alla verksamheter som hanterar farligt avfall ska rapportera in antecknade uppgifter om avfallet till ett nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall som till exempel elektronik, batterier, lysrör och olika färg- och kemikalierester. Kraven gäller oavsett hur stor eller liten mängd farligt avfall som hanteras eller hur stor verksamheten är.

Rapportering av farligt avfall

Behöver du rivningslov eller göra en rivningsanmälan?

Innan du river en byggnad är det bra att ta reda på om du behöver ansöka om rivningslov.

Inom detaljplanerat område krävs rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Rivningslov behövs normalt inte för sådant som får utföras utan bygglov, till exempel friggebodar.

Utanför detaljplanerat område krävs rivningsanmälan för rivning av bostadshus och verksamhetsbyggnader. Däremot behövs ingen anmälan för att riva ekonomibyggnader för jord och skogsbruk, garage eller annan komplementbyggnad till bostadshus.

Här kan du läsa mer om rivning

Kontrollplan för bygg- eller rivningsåtgärder

I alla byggprojekt som är lovpliktiga eller anmälningspliktiga (exempelvis nybyggnation, renovering eller vid rivning) ska det finnas en kontrollplan.

Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om:

  • vilka avfallsslag som åtgärden kan ge upphov till,
  • hur du ska ta hand om avfallet,
  • hur du kommer säkerställa att avfallet materialåtervinns med hög kvalitet,
  • hur du kommer hantera farliga ämnen säkert och på vilket sätt de kommer avlägsnas.

Om du som privatperson byter till exempel ditt kök, alltså en åtgärd som inte är lovpliktig eller anmälningspliktig, behövs inte en kontrollplan. Däremot behöver du fortfarande sortera ditt avfall enligt de nya reglerna.

Här kan du läsa mer om förorenade områden

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten

För att få använda schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål är det en förutsättning att det är så rent att det inte finns någon risk för att förorena miljön. Naturvårdsverket har gett ut riktlinjer om vilka föroreningsnivåer som är anmälnings- eller tillståndspliktiga i en handbok, se länk nedan.

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Länk till annan webbplats.

En anmälan krävs när avfall ska användas för anläggningsändamål som kan förorena mark, vattenområde, eller grundvatten, och där föroreningsrisken är ringa. Om föroreningsrisken är större än ringa krävs tillstånd av länsstyrelsen. Vid frågor gällande användning av avfall i anläggningsändamål kan ni kontakta Samhällsbyggnad miljö via Kundtjänst på telefon 0910 – 73 50 00 (knappval 5).

Restavfall är avfall som inte är farligt avfall och som inte går att återanvända eller återvinna på annat sätt än genom energiåtervinning.

Restavfall kallades tidigare brännbart avfall. Ordet restavfall beskriver bättre vilken sorts avfall det handlar om. Det är helt enkelt de rester som blir kvar när vi sorterat ut allt som ska återvinnas.

Restavfall slänger du i det gröna sopkärlet

I din vanliga soppåse som du slänger i ditt gröna sopkärl lägger du restavfall, det vill säga det som blir över då du sorterat ut matavfall, förpackningar, tidningar samt elskrot och miljöfarligt avfall. Har du sorterat bort allt som kan återvinnas på annat sätt blir det inte mycket kvar som ska ligga i den vanliga soppåsen - och det är precis så det ska vara.

Exempel på restavfall är tapeter, mattor, gummi, läder, pärmar, skor, skumgummi, väskor och tyg.

Säckar för restavfall

Sopbilen hämtar endast det restavfall som ryms i ditt gröna kärl, men du kan köpa speciella betalsäckar för det restavfall som inte ryms. Du ska placera säcken bredvid sopkärlet kvällen innan sophämtningen.

Se pris för betalsäckar

Utsorterat träavfall tas om hand och flisas. Flisat material levereras till olika värmeverk för energiutvinning.

Impregnerat trä räknas som farligt avfall och ska sorteras för sig. Det skickas för förbränning där speciell rökgasrening för det farliga avfallet används. Det får därför inte läggas bland det vanliga träavfallet.

Metallskrot levereras till Kuusakoski AB för återvinning. Där sorteras och bearbetas metallhaltiga material. Produkterna utgör viktiga råvaror för smältverk och gjuterier.

Exempel på metallskrot är:

  • Utegrillar
  • Cyklar
  • Motordelar
  • Snöskyfflar
  • Järnrör

Du kan lämna ditt metallskrot till kommunens återvinningscentraler.

Läs mer om återvinningscentralerna.

För dig som privatperson lämnar du hushållens grovavfall kostnadsfritt på någon av kommunens återvinningscentraler. Är det något du inte kan lyfta själv behöver du ta med bärhjälp när du lämnar det. Tänk på att lämna det som är helt och användningsbart till återbruk. Det finns container för det på varje ÅVC. Du kan även beställa hämtning mot en avgift.

Här kan du läsa mer om grovavfall

Vitvaror ingår i förordningen om producentansvar på elektriska och elektroniska produkter.

Med vitvaror avses till exempel:

  • Spisar
  • Tvättmaskiner
  • Diskmaskiner
  • Med mera

Du lämnar dina vitvaror på någon av de återvinningscentraler som finns i kommunen. Verksamheter ska lämna sina vitvaror på Degermyran.

Många föremål som finns i våra hushåll innehåller ämnen som är farliga för hälsan och miljön. Dessa föremål räknas som farligt avfall och bryts ner långsamt eller inte alls. Se till att du lämnar det på en återvinningscentral så att det kan tas om hand på rätt sätt.

Vad är farligt avfall och hur ska det hanteras

Elektroniskt avfall är produkter som behövde elektrisk ström för att fungera, antingen via sladd eller batteri.

Privatpersoner och verksamheter får kostnadsfritt lämna elektronikavfall på återvinningscentralerna.

Vad är farligt avfall och hur ska det hanteras

Hitta din närmaste återvinningscentral

Hitta din närmaste återvinningscentral

Senast uppdaterad: