Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Hur påverkas vi av luftföroreningar

Genom andningen får vi i oss luftföroreningar. Grövre partiklar fastnar ofta i näsan eller svalget medan gaser och fina partiklar kan ta sig ner i lungorna. På grund av att olika föroreningar fastnar i luftrören kan de tas upp av blodet och orsaka olika typer av symptom och sjukdomar.

Partiklar, ozon och kväveoxider är exempel på föroreningar som orsakar många olika typer av besvär och sjukdomar. Organiska ämnen, till exempel bensen, eten och polyaromatiska kolväten (PAH) är cancerframkallande ämnen som kommer från ofullständig förbränning.

Kvävedioxid

Kvävedioxid bildas vid förbränningsprocesser och kommer främst från vägtrafiken. Småskalig förbränning av ved och pellets är en relativt stor källa till utsläpp av t.ex. dioxiner, polycykliska aromatiska kolväten och partiklar. Industrin bidrar till utsläpp av föroreningar genom förbränningsprocesser men också genom utsläpp av lösningsmedel och andra ämnen som t.ex. svaveldioxid.

Så påverkas vi

Kvävedioxid är irriterande för luftvägarna och kan påverka lungorna hos känsliga personer. Astma kan till exempel förvärras. Personer med andra luftvägssjukdomar eller hjärt-kärlsjukdomar kan också drabbas. Höga halter av kvävedioxid kan också vara en indikator för höga halter av andra luftföroreningar, till exempel cancerframkallande ämnen.

Svaveldioxid

Många fossila bränslen som kol, olja och naturgas innehåller svavel. Vid förbränning omvandlas detta till svaveldioxid. Den övervägande andelen av svaveldioxiden i atmosfären kommer från värmepannor och kraftverk där man eldar med fossila bränslen, trafiken (dieselbilar och fartyg) samt industrin. På 70-talet var utsläppen som störst och har sedan minskat kraftigt.

Så påverkas vi

Svaveldioxiden bildar svavelsyra tillsammans med vatten och syre i atmosfären. Detta ger en nederbörd som försurar mark och vatten. Svaveldioxid och svavelsyra ger direkta skador på skogar och växter och orsakar korrosion av metaller och andra material. Svaveldioxid är också ett hälsoproblem eftersom det kan ge effekter på andningsorganen. Effekterna förstärks om man samtidigt utsätts för partiklar i luften.

Partiklar

Partiklar bildas vid ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel och kan spridas långt genom luftströmmar. I tätorten är partikelhalterna som störst under våren när snön har tinat bort från vägarna. Då kör många fortfarande med vinterdäck och sand och grus ligger kvar på gatorna. Höga halter kan också förekomma på hösten och andra tillfällen under året.

Så påverkas vi

Det finns ett samband mellan höga partikelhalter i luften och ett ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdomar och astma. Detta beror på att partiklarna skapar eller förvärrar inflammationer i luftvägarna.
Kunskapen kring vad som gör partiklarna skadliga är idag ofullständig och man vet inte om det är antalet, storleken, massan, ytan eller beståndsdelarna som är skadliga.

Ozon

Ozon är en naturligt förekommande gas som bildas genom att luftens syre oxideras i närvaro av kolväten, kväveoxider och solljus. Trafikens utsläpp bidrar till ökade mängder marknära ozon. Detta ska inte förväxlas med ozonhalten/hål i atmosfären. Höga ozonhalter uppträder oftast då vi har bra väder och förekommer inte bara i städer med höga föroreningshalter, utan även på mindre orter.

Så påverkas vi

Ozon verkar irriterande på andningsvägarna. Hälsoeffekter kan vara nedsatt lungfunktion, besvär från luftvägarna och inflammationer. Ozon skadar också växtligheten. Skogar och grödor skadas av ozonet och får en sämre tillväxt.

Ansvarig nämnd: Bygg- och miljönämnden

Informationen granskades: 2016-09-07