Kalkning

Förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen ger svavelutsläpp som leder till försurning. Även om det sura nedfallet nu minskar behöver vi fortfarande kalka vissa sjöar och vattendrag för att bevara känsliga arter.

Kalkning av sjöar och vattendrag har bedrivits i kommunen sedan 1980. Kalkningsinsatserna bekostas till mellan 85 och 100 procent av statsbidrag. Samhällsbyggnad är huvudman för nästan alla projekt i kommunen.

Effektuppföljning

Effekterna av kalkningen följs upp genom att ta prov på vattenkemi, bottenfauna och fiskebestånd. Kontrollerna görs på särskilt utvalda platser och varje år tar vi cirka 400 vattenprov och undersöker 20 bottenfaunalokaler. Fiskbestånd kontrolleras på ungefär 45 stationer i 20 vattendrag. Ansvarig för effektuppföljningen är länsstyrelsen men kommunen sköter den praktiska uppföljningen av vattenkemi och fiskbestånd.

Gå hit om du vill söka resultaten av våra provfisken Länk till annan webbplats.

Kalkningsmetoder

Sjöarna kalkas med helikopter eller båt. Vid beräkning av kalkbehovet tas hänsyn till sjöns pH-värde och alkalinitet samt till sjöns volym och omsättningstid. Kalken sprids oftast jämnt fördelat över sjöytan. Ur biologisk synpunkt är det viktigt att kalk sprids över hårdbottnar och inre grundområden närmast land.

För många vattendrag är kalkning av intilliggande utströmningsområden för grundvatten en lämplig metod. Kalken sprids då med helikopter på speciellt utvalda våtmarker. Öppna kärr är den mest lämpliga marktypen att kalka. Vegetationen förändras i våtmarkerna efter kalkning, varför vi inte kalkar på våtmarker som vid inventeringar visat på höga skyddsvärden.

Kalkdoseraren tillför kalk direkt till vattendraget från en silo. Våra silos rymmer mellan 40- 100 ton kalk. Utmatning av kalk styrs automatisk av flödesförhållandena i vattendraget. Doserarna är också utrustade med larm för driftavbrott.

Senast uppdaterad: