Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Öppettider Visa öppettider

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Hållbart byggande

Att bygga hållbara städer och samhällen med rättvisa och trivsamma levnadsmiljöer är en global utmaning. I Skellefteå tar vi som kommun vår del av ansvaret. Nu går vi från ord till handling. Vi har redan börjat vårt arbete med att bygga en vacker, rättvis och hållbar stad. Dessa riktlinjer är en fortsättning på det arbetet.

Vi har redan flera lyckade försöks- och pilotprojekt i Skellefteå och nu ska vi göra hållbarhet till en naturlig del av allt som byggs i kommunen. För att nå målet med ett hållbart samhälle krävs en helhetsyn i stadsplaneringen där resurshushållning, god arkitektur och tekniskt nytänkande är självklara delar. Det krävs även att alla Skellefteåbor som bygger, bygger för ett hållbart Skellefteå.

Den kunskap och teknik som finns inom branschledande forskningsinstitutioner och företag i Skellefteå har redan hjälpt andra städer på vägen. De västerbottniska skogarna har skapat arbetstillfällen inom skogsskötsel och på ortens sågverk, samtidigt som de har gett oss viktig export av trävaror och träprodukter av högsta klass. Skellefteå har idag en stark position inom miljövänligt och industriellt träbyggande.

Hållbarhet är något vi bygger tillsammans. I Skellefteå ska vi vara ödmjuka och lära oss av de bästa exemplen samtidigt som vi ska dela med oss med alla de goda exempel vi skapar.

Här finns riktlinjerna

Frågor och svar

  • Varför ska vi ha riktlinjer?

    Allt som planeras och byggs gör Skellefteå till en attraktiv plats att bo och verka i. Dessa riktlinjer ska hjälpa oss och visa vad vi i Skellefteå kommun menar med hållbart byggande. Riktlinjerna ska vägleda och hjälpa oss som bygger att göra hållbara val. Alla byggprojekt innebär en slags
    ”hållbarhetsskuld” eftersom vi tar resurser och platser i anspråk. Syftet med riktlinjerna
    är att reglera och kompensera den skulden och se till att våra erfarenheter blir ny
    kunskap till kommande byggprojekt.

    Bakgrund

    Riktlinjerna har sitt ursprung i en serie seminarier som genomförts med kommunens byggande bolag och förvaltningar utifrån det arbete som utförs idag, inom ramen för social, ekologisk och ekonmisk hållbarhet.

    Förutom att följa byggregler och lagar har alla som bygger ett ansvar att se till att byggprojektet är en del av vår hållbara utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat om nio riktlinjer. I allt byggande ska sträva efter att leva upp till dessa.

    Bygger hållbart gör vi tillsammans.

    Visionen

    Utgångpunkten för vår vision är att vi ger tillbaka de resurser vi tar i anspråk. Detta genom
    att kompensera den hållbarhetsskuld som uppstår vid byggprojekt.

    • Allt som byggs inom Skellefteå kommun bidrar till att skapa attraktiva livsmiljöer och
      goda livsbetingelser för alla.
    • Genom en god planering utvecklas socialt hållbara miljöer, både idag och i framtiden.
    • Genom val av byggprocesser och sunda material är vi resurseffektiva och minskar vår
      miljö- och klimatpåverkan. Vi blir ett föredöme för omvärlden.
    • Alla investeringar i början av ett byggprojekt bidrar på lång sikt till mervärden för
      ekonomi, klimat och människans vistelsemiljö.
  • För vem gäller de här riktlinjerna?
    Alla som bygger i Skellefteå kommun ska bygga hållbart. Kommunen kommer att använda sig av riktlinjerna i allt byggande, som en vägledning att göra hållbara val.
    Att följa riktlinjerna är ett frivilligt åtagande. För de som ingått avtal, ex byggherrar som vill köpa kommunal mark och bygga på den eller har egen mark och vill bygga, ligger det på båda parter att följa riktlinjerna.
    När vi skriver om att bygga menar vi all nybyggnation, såväl bostäder och kontor som exempelvis offentliga lokaler, industrihallar och broar. Men även större renoveringar, samt anläggningar och utemiljöer.
    Men hållbarhet går inte att tvinga fram. Därför är riktlinjerna ett frivilligt, ömsesidigt åtagande mellan kommunen och byggherren. Bygger hållbart gör vi tillsammans.
    Byggprocessen består av olika moment och många olika aktörer. Därför vilar också ansvaret
    för hållbart byggande på många olika parter.
    Hållbarhetsarbetet gör vi, offentliga och privata aktörer, tillsammans. På så sätt ska vi bli mer medvetna i vår hantering av resurser och vilken inverkan vi gör på våra livsmiljöer.

  • Hur kan vi uppfylla riktlinjerna?

    Det finns nio fastslagna riktlinjer som beskriver vad vi ska tänka på för att bygga hållbart. Hur vi gör det är en fråga för varje enskilt projekt och dess inblandade aktörer.

    Tillsammans med riktlinjerna får byggherren en checklista med olika förslag på åtaganden som uppfyller det som krävs för ett hållbart byggande. Förslagen täcker in de tre aspekterna av hållbarhet: social, ekologisk och ekonomisk. Alla tre delar är beroende av varandra för en hållbar utveckling.

    De förslag på åtgärder som presenteras under varje riktlinjer är exempel på hur varje riktlinje kan uppfyllas. Genom att välja en eller flera åtgärdsförslag för varje riktlinje, sätts ambitionsnivå för
    byggnationen. Eller skapa egna förslag.

    Ge idéerna plats!
    För att bygga hållbart och därmed uppfylla riktlinjerna krävs att ett exempel på åtgärdförslag har valts för var och en av de nio riktlinjerna. De byggherrar som ingår avtal väljer sin ambitionsnivå och undertecknar tillsammans med Skellefteå kommun checklistan för hållbart byggande. Detta avtal ingår sedan som en naturlig del av byggprocessen med ingång i upprättande av markanvisning, detaljplan eller bygglovansökan.

  • Vad är social hållbarhet?

    Social hållbarhet handlar om den livsmiljö vi tar i anspråk lämnar vi också tillbaka.

    Vi tar tillvara och vidareutvecklar tomtens naturliga förutsättningar. Vi förstärker de kvaliteter och potential som redan finns på platsen. Topografi, grönska, kontakt med himmel och vatten. Allt detta är viktigt, men vi glömmer inte heller kulturmiljöer och byggnadsstruktur. God planering i samverkan med arkitektur skapar en intressant och attraktiv vistelsemiljö för alla.

    Byggnader förändrar. Husen skapar rum utanför och mellan varandra. Dessa ytor ska vara tilltalande, inbjudande och trygga att röra sig i. En tillgänglig närmiljö upplevs inkluderande, precis som ett mångsidigt utbud av bostäder, verksamheter och rekreation ger ett mer aktivt nyttjande.

    Med varierad lägenhetsfördelning, blandade upplåtelseformer och funktioner åstadkommer vi livsmiljöer som gynnar integration. Vi överbrygger barriärer och gränser i bebyggelsen för att skapa bättre kontakt mellan olika bebyggelseområden.

    Miljön inomhus är lika viktig. Den ska vara trivsam och behaglig. Den som använder byggnaden ska kunna påverka inomhusklimat, belysning och ljusinsläpp på ett enkelt sätt.

    Med goda kommunikationer skapar vi bättre kontaktmöjligheter och närhet till omgivningen.

    Smart teknik hjälper oss att vara medvetna och påverka vår resurshantering. I förlängningen skapas nya värderingar med miljö, klimat och ansvar i vår vardag. Ett viktigt steg på vägen för ett
    hållbart samhälle.

  • Vad är ekologisk hållbarhet?

    Ekologisk hållbarhet handlar om det gröna vi tar i anspråk lämnar vi också tillbaka. Innan byggandet påbörjas genomförs en grundlig inventering för att klarlägga och ta tillvara tomtens naturliga förutsättningar för exempelvis vegetation, grönytor och lokalklimat.

    I anslutning till byggnaden bevarar vi mark som har betydelse för människans välbefinnande, det lokala kretsloppet samt växt- och djurliv. Om sådana ytor saknas skapar vi nya grönytor som främjar en långsiktigt hållbar förvaltning av byggnadens närområde. Dagvatten hanteras lokalt och
    ska nyttjas på bästa sätt som en positiv resurs vid byggande.

    Vi tar hänsyn till byggnadens totala miljöbelastning av samtliga material. Detta gäller under hela dess livstid, från råvaruhantering till och med den dag då byggnaden rivs eller nedmonteras.

    Att vara medveten om hur material åldras, och att välja material där åldrandet är estetiskt tilltalande eller som kan underhållas istället för att bytas ut är också en del av ett hållbart materialval. Genom kunskap och samarbete tar vi hänsyn till farliga ämnen. Vi jobbar för att dessa ska försvinna ur kretsloppet. Alla aktörer i byggprocessen ansvarar för sin egen miljöbelastning
    genom bland annat miljöanpassade arbetsmetoder, maskiner och fordon.

    Det avfall som uppstår i samband med en byggnation minimeras och återvinnas på ett effektivt sätt. Det ska vara enkelt och lättåtkomligt för både byggherren och brukaren att återvinna och sortera avfall.

  • Vad är ekonomisk hållbarhet?
    Ekonomisk hållbarhet innebär att det våra byggnader använder lämnar vi också tillbaka.
    Hela byggprocessen genomsyras av ett miljö och kvalitetstänk för att uppnå resurseffektivitet
    och miljöanpassning.
    En ökad samverkan mellan alla inblandade från planeringsskede till genomförd produktion ger en helhetssyn på byggandet,  en möjlighet till att samla erfarenheter. Tydligt ansvar, kontinuitet, kompetensutveckling och dokumentation är av stor vikt. Att bygga energieffektivt, miljöanpassat och tillgängligt innebär att vi bygger rätt från början.
    Byggnationen ses i ett livscykelperspektiv. Vi använder material av god kvalitet och lång livslängd. Under planeringen tänker vi alltid i ett livscykelperspektiv och i ett tidigt skede väljs material och konstruktionssätt som möter upp mot det. Vi väljer system med lägsta livscykelkostnad istället för lägsta investeringskostnad – det vinner vi på i längden.
    Ett tätt samarbete mellan beställare, arkitekter och ingenjörer i dialog med både brukare och kommunen skapar attraktiva byggnader som får ett bestående värde.
    Det vi bygger planeras och konstrueras så att förvaltaren och brukaren enkelt kan förstå och påverka resursanvändningen och kostnader. Smarta och lättanvända digitala styrsystem för ventilation och uppvärmning är exempel där teknik och livsstil möts och sparar både miljö och energi.

  • Hur går vi tillväga?

    1. Första steget

    Vid visat intresse för markanvisning eller vid upprättande av detaljplan får exploatören information om riktlinjer för hållbart byggande i Skellefteå.

    2 .Uppstartsmöte och avtal

    I samband med exploateringsavtalet erbjuds möjligheten att teckna en
    överenskommelse om att följa riktlinjerna för hållbart byggande.

    3. Hållbarhetssamråd

    Vi kallar till en första träff för att tillsammans med exploatören sätta ambitionsnivån förhållbarheten. Exploatören får en checklista med åtgärdsförslag

    4. Åtgärdslista

    Checklistan med åtgärdsförslag fylls i och skickas till kommunens ansvarige, som utvärderar tillsammans med gruppen för hållbarhet och sammankallar till ytterligare ett möte om det behövs.

    5. Process

    Checklistan med åtgärdsförslag lämnas in i samband med bygglovet och kommer att följas upp under bygglovsprocessen
    (1. bygglov, 2. tekniskt samråd, 3. arbetsplatsbesök, 4. slutsamråd)

    6. Kunskapsåterföring

    Utvärderingen tillsammans med informationen om byggprojektet marknadsförs på hemsidan. Goda exempel överförs till kommande hållbarhetsarbete.

    7. Slutdokument

    Kort efter att byggnaden tas i bruk ska hållbarhetsavtalet utvärderas av Gruppen för hållbarhet.
  • Hur utvärderar man hållbarhet?

    Utvärdering och uppföljning

    Alla byggprojekt som ingår i samarbetet utvärderas och får ett resultat för varje riktlinje. Resultatet visas i en värderos, där den innersta cirkeln är miniminivån som måste uppnås för ett hållbart byggande.

    Nedan ser du ett exempel på hur varje riktlinje ger utslag i värderosen. För att nå miniminivån, Godkänd, krävs att ett förslag till åtgärd har valts för varje riktlinje. För Väl godkänd väljs två-tre
    åtgärder och för att uppnå nivån Mycket väl godkänd väljs fyra eller fler åtgärder för varje
    riktlinje.

    Utvärderingen sker under slutsamrådet och är en del av det slutdokument som tas fram. Erfarenheterna därifrån blir sedan en del av kunskapsåterföringen och kan bland annat påverka vilka åtgärder som föreslås i checklistan i framtiden.

    värderos hållbart byggande 

     

Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Informationen granskades: 2017-05-23