Hållbart byggande

Att bygga hållbara städer och samhällen med rättvisa och trivsamma levnadsmiljöer är en global utmaning. I Skellefteå tar vi som kommun vår del av ansvaret. Nu går vi från ord till handling. Vi har redan börjat vårt arbete med att bygga en vacker, rättvis och hållbar stad. Dessa riktlinjer är en fortsättning på det arbetet.

Vi har redan flera lyckade försöks- och pilotprojekt i Skellefteå och nu ska vi göra hållbarhet till en naturlig del av allt som byggs i kommunen. För att nå målet med ett hållbart samhälle krävs en helhetsyn i stadsplaneringen där resurshushållning, god arkitektur och tekniskt nytänkande är självklara delar. Det krävs även att alla Skellefteåbor som bygger, bygger för ett hållbart Skellefteå.

Den kunskap och teknik som finns inom branschledande forskningsinstitutioner och företag i Skellefteå har redan hjälpt andra städer på vägen. De västerbottniska skogarna har skapat arbetstillfällen inom skogsskötsel och på ortens sågverk, samtidigt som de har gett oss viktig export av trävaror och träprodukter av högsta klass. Skellefteå har idag en stark position inom miljövänligt och industriellt träbyggande.

Hållbarhet är något vi bygger tillsammans. I Skellefteå ska vi vara ödmjuka och lära oss av de bästa exemplen samtidigt som vi ska dela med oss med alla de goda exempel vi skapar.

Riktlinjer

Varje hållbarhetsaspekt (social, ekologisk och ekonomisk) i riktlinjerna är indelad i tre undergrupper utifrån: platsen, byggnaden och människan. Här nedan finns en överblick av de nio riktlinjerna.

Social hållbarhet

Den här riktlinjen handlar om att den livsmiljö vi tar i anspråk ska lämnas tillbaka. Det innebär att det vi bygger och platsen vi tar i anspråk blir ett tillskott till omgivningen. Att det vi bygger har god arkitektur där form, färg och material bidrar till en vistelsemiljö som är trygga och tillgänglig för alla. Det handlar också om att det vi bygger låter oss forma vår egen vardag.

  1. Tar till vara arkitektoniska eller kulturhistoriska värden.
  2. Tidig dialog med kommunen eller byggnadsantikvarie om ev kulturvärden.
  3. Hänsyn till omgivande landskap och byggnadsstruktur vid placering av byggnadsverket.
  4. Byggnadsverket bildar en fungerande helhet med sin omgivning.
  5. Anpassar placering av byggnadsverket till terrängen.
  6. Utreder och tar hänsyn till skuggbildning.
  7. Byggnadsverket framhäver platsens identitet.
  8. Utgår från markens naturliga förutsättningar (träd, kullar, slänter etc).
  9. Utemiljön bildar naturliga rum.
  10. Planerar för privata och allmänna mötesplatser.
  11. Sittplatser i sol och skugga.
  12. Anlitar landskapsarkitekt eller likvärdig kompetens tidigt i processen för utemiljön.
  13. Byggnadsverket bidrar till en mångfald av upplåtelseformer.
  14. Blandar stora och små lägenheter.
  15. Byggnadsverket kompletterar utbudet av hustyper (t.ex. enfamiljs- och flerfamiljshus)
  16. Byggnadsverket kompletterar utbudet av offentliga verksamheter (t ex. äldreomsorg intill förskola).
  17. Byggnadsverket bidrar till att området får liv och rörelse större del av dygnet.
  18. Byggnaden placeras så att den skapar lättanvända ytor (t.ex. gräs).
  19. Gör en ny park eller ser till att natur i närområdet blir mer tillgängligt.
  20. Låter en procent av byggkostnaden gå till konst utomhus.
  21. Utemiljön är tillgänglig och kan nyttjas när byggnaderna tas i bruk.
  22. Gestaltar/utformar markbeläggning så att det är lätt att röra sig på det oavsett fysisk förmåga

  1. Enkelt att förstå och röra sig inom- och utomhus oavsett rörelse- och orienteringsförmåga.
  2. Planlösningen är effektiv och logisk.
  3. Planerar tekniska installationer så att de blir en tilltalande del av byggnadens helhet.
  4. Gemensamma ytor, entréer, är tillgängliga för alla oavsett fysisk förmåga (t.ex. allergi).
  5. Anlitar adekvat kompetens för att ta fram en tillgänglighetsplan.
  6. Väljer färger och material med synskadade i åtanke (kontrastverkan m.m.).
  7. Planerar för hiss i byggnader med två våningar för enkel installation vid eventuell påbyggnad.
  8. Inrättar system för tidig upptäckt av brand (t.ex. brandvarnare och brandlarm).
  9. Trygga utrymningsmöjligheter (gäller även andra situationer än brand).
  10. Ser till att det finns god tillgång till släckningsutrustning.
  11. Det finns en kontaktperson att vända sig till med frågor (t.ex. kvartersvärd).
  12. Tar hänsyn till hur materialen åldras och/eller patineras.
  13. Planerar för trygga parkeringar.
  14. Placerar fönster på alla ytterväggar, så att det inte finns några skymda eller otrygga ytor.
  15. Gör gården till en trygg plats (t.ex. där föräldrar vågar släppa ut sina barn).
  16. Låter arkitektens kompetens följa med under hela processen.
  17. Belysning och ljussättning (t.ex. av fasad, vegetation) är en medveten del av det som byggs.
  18. Belysningen bidrar till trygghetsupplevelsen utan att vara påträngande.
  19. Trygg färdväg till och från byggnaden till bil- och cykelparkering och busshållplats.
  20. Stängsel eller staket som inte hindrar framkomligheten eller skapar otrygghet.
  21. Planerar för gott ljudklimat (ljudklass B för bostäder, ljudklass A för lokaler).
  22. Låter en procent av byggkostnaden gå till konstnärlig utsmyckning.
  23. Tydlig avgränsning mellan privata och allmänna ytor.
  24. Gemensamhetslokal (t.ex. festligheter, bastu och övernattningslägenhet).
  25. Färgsättningsprogram etc för god färgsättning och helhetsverkan mellan färger och material.

  1. Flexibel planlösning och inredning.
  2. Brukaren kan reglera inomhusklimatet (temperatur/ventilation m.m.) på ett enkelt sätt.
  3. Brukaren kan styra belysningen på ett enkelt sätt.
  4. Möjlighet till solavskärmning.
  5. Prioriterar fotgängare och cyklister, gör det enkelt att lämna bilen hemma.
  6. Planerar för cykelparkering inomhus.
  7. Brukarna har möjlighet att påverka inredning och ytskikt vid nyproduktion.
  8. Utför en jämställdhetsanalys på projektet.
  9. Planerar för bilpool.
  10. Det som byggs har nära till kollektivtrafik.
  11. Planerar för låsbar cykelparkering under tak utomhus.
  12. Möjlighet till odlingslott eller gemensamt växthus.
  13. Skapar nya rekreationsmöjligheter (t ex motionsspår och promenadstigar) i närheten.
  14. Cykelparkering med naturlig anslutning till cykelvägnätet.

Ekologisk hållbarhet

De här riktlinjer handlar om att det vi bygger tar vara på platsens naturliga förutsättningar och bidrar till biologisk mångfald. Det vi bygger har liten påverkan på miljö och klimat. Det vi bygger håller länge och gör det enkelt att leva hållbart.

  1. Tar inte jordbruksmark i anspråk.
  2. Dagvatten bli ett trevligt inslag i omgivningen genom en bäck, damm, konstverk eller vattenlek.
  3. Minimerar hårdgörning av ytor.
  4. Bevarar markytor för lokala kretslopp och tar hänsyn till flora och fauna (växter och djur).
  5. Arbetsplatsdisposition (APD) för minsta möjliga påverkan på naturmiljön.
  6. Skyddar befintlig vegetation (träd och växtlighet) med fysisk avgränsning under byggtiden.
  7. Kompenserar grönytor genom att höja kvaliteten på närliggande grönytor.
  8. Kompenserar grönytor genom att skapa närliggande grönytor (t.ex gröna tak och blomlådor).
  9. Minskar andelen hårdgjord yta i och med den nya bebyggelsen.
  10. Planerar för hantering av snö och snösmältning.
  11. 100% lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD).
  12. Följer kommunens dagvattenstrategi.
  13. Utför inventering av platsens utgångsläge med hänsyn till naturvärden.
  14. Tar tillvara befintlig vegetation och grönytor.
  15. Anpassar byggnadsverket efter lokalt klimat och efter väder- och vindförhållanden.
  16. Tar hänsyn till solinstrålning och dagsljusinsläpp.
  17. Tar hänsyn till topografin så att sprängning och schaktning kan undvikas.
  18. Bevarar viktiga träd med tanke på stadsbilden.
  19. Placerar byggnaden för optimal markavrinning.
  20. Planterar växtlighet som gynnar eller tillför biologiska värden (t.ex. småfåglar, fjärilar, humlor och bin).

  1. Utför en ekosystemtjänstanalys.
  2. Utför livscykelanalys (t.ex. ”eco-effect”).
  3. Mäter CO2-belastning.
  4. Utför miljöklassning. (Miljöbyggnad, Breeam, Leed, Green building m.fl.)
  5. Byggnaden når passivhusstandard eller bättre.
  6. Lokalproducerad och miljömärkt el.
  7. Identifierar och dokumenterar alla byggmaterial.
  8. Bevarar vegetation och grönytor.
  9. Väljer stommaterial med låg klimatpåverkan.
  10. Använder inte material med miljö- och hälsofarliga kemikalier (Kemikalieinspektionens PRIO-guide).
  11. Använder inte material som misstänks framkalla överkänsliga reaktioner.
  12. Väljer sunda material (t.ex. miljömärkning).
  13. Använder trä för stomsystemet.
  14. Väljer lokalproducerade material.
  15. Anpassar miljömärkt värmekälla till byggnaden.
  16. Miljöanpassar arbetsmetoder.
  17. Använder miljöanpassade arbetsmaskiner och fordon.
  18. Sorterar, återanvänder eller återvinner byggspill.
  19. Informerar byggnadsarbetarna om miljöregler på arbetsplatsen.
  20. Utformar arbetsbodar för minimal energianvändning.

  1. Upprättar åtgärds- och skötselplan för grönytor.
  2. Väljer material utifrån ett långsiktigt perspektiv med kunskap om hur det åldras och nötts.
  3. Väljer material och komponenter som går att underhålla (inte bara bytas ut).
  4. Ordnar sopsorteringen på ett enkel och logiskt sätt för både den som lämnar och hämtar.
  5. Det är lätt att sortera för alla. (t.ex. skyltning, kärlens utformning och placering).
  6. Ser till att underhåll sker i tid (upprättar underhållsplan).
  7. Planerar planteringar och växtlighet med ett långsiktigt perspektiv.
  8. Komplett sopsortering i avfallsrummet med alla sorters avfall.
  9. Avfallsrum och sopsortering är lättstädade och har en tilltalande gestaltning.

Ekonomisk hållbarhet

De här riktlinjerna handlar om att det vi bygger har ett tydligt syfte och en dialog med alla aktörer, i ett tidigt skede. Det vi bygger baseras på hållbara val, har tydliga rutiner och livscykelkostnader. Det vi bygger ska också vara tekniskt bra, enkelt och lättanvänt – och spara resurser.

  1. Upprättar en plattform där alla aktörer får samma information (t ex Byggnet, Pärmen m.fl.).
  2. Tidig dialog med brukaren (t.ex förskolepersonal).
  3. Projektörer har kunskap om hållbart byggande (t.ex. utbildning och seminarier).
  4. Använder projekteringsverktyg för kvalitetssäkring (t ex BIM, ByggaE).
  5. Uttalar tidigt ambitionsnivån med projektet.
  6. Tillämpar miljöledningssystem ISO 14 000.
  7. Tillämpar kvalitetsledningssystem ISO 9 000.
  8. Ser till att det råder en dokumenterad god arbetsmiljö på arbetsplatsen.
  9. Utformar en APD-plan för effektiv etablering, logistik och transport.
  10. Tar fram rutiner för rapportering till platschef eller arbetsledare vid fel, skador och problem på konstruktion och material.
  11. Tar fram rutiner för att ta vara på erfarenheter från projektet och omvandlar dom till kunskap.
  12. Anpassar byggsystem till plats och projekt.
  13. Genomför kund/brukarundersökning med jämna intervall (t.ex. intervjuer, workshop, fokusgrupp).
  14. Tidig dialog med kommunens arkitekter och bygglovhandläggare om placering och utformning.
  15. Ser till att det finns en hållbarhetsansvarig, i ett tidigt skede.

  1. Material och konstruktioner som går återanvända och/eller återvinna.
  2. Anlitar energikonsult eller certifierad energiexpert.
  3. Byggnaden använder låg andel köpt energi.
  4. Utför termografering på klimatskalet och åtgärdar köldbryggor.
  5. Planerar och bygger utifrån LCC (life-cycle-cost).
  6. Lokalproducerade material.
  7. Utnyttjar förnyelsebar energikälla för uppvärmning (t.ex. biobränsle, solenergi och vindkraft).
  8. Utreder möjligheten att använda återvunnet material och använder lämpliga återvunna material.
  9. Klimatskalet har god täthet.
  10. Byggnaden har solpaneler för att värma vatten.
  11. Upphandlar av lokala företag.
  12. Anpassar upphandlingsform till projektet. Kompetens och kvalitet går före pris och kontakter.
  13. Anlitar fuktkonsult eller på annat sätt verifierar fuktsäkerhet.
  14. Byggandet sker i en väderskyddad miljö.
  15. Byggarbetsplatsen tillämpar t ex. LEAN och 5S.
  16. Byggnaden producerar egen el (t.ex. solceller och vindkraftverk).
  17. Byggnaden är miljöklassad (t.ex. Miljöbyggnad, Breeam, Leed, Green building).
  18. Elplanerar för ett minimalt effektuttag i ett tidigt skede.
  19. Väljer material med hög kvalitet och lång livslängd.
  20. Underhållsplan för installationer och material för ökad livslängd och funktion.
  21. Optimerar material för att undvika slöseri med resurser.

  1. Låter belysningen vara närvaro- och/eller tidsstyrd.
  2. Motorvärmare med intelligent styrning.
  3. Installationer och teknisk utrustning som är marknadsledande i energieffektivitet.
  4. Hushållsprodukter och hemelektronik har bästa energiklass (t.ex vitvaror).
  5. Miljöanpassad kontorsutrustning (t.ex. datorer, skrivare, serverrum och kyl/frys).
  6. Byggnaden har inte kylbehov.
  7. Rutiner för uppföljning av energianvändningen.
  8. Anordnar utbildning i resurshushållning för brukare.
  9. Genomför brukarundersökning med jämna mellanrum för komfort (t.ex. värme, kyla, drag, luft).
  10. Uppmuntrar god hushållning hos brukarna (t.ex. bjudfest när man sparat energi).
  11. Tar fram en underhållsplan för hela byggnaden.
Senast uppdaterad: