Spår efter människan vid sjöar och vattendrag

På en stenåldersboplats hittar man ofta kvartsavslag och brända ben. Foto: Skellefteå museum.
Vattnet har alltid dragit till sig både djur och människor. Längs vattendrag och sjöstränder har man t.ex. den största chansen att hitta forntida boplatser. Om badstranden har inslag av brända benbitar, små kvartsstenar som verkar bearbetade eller kanske spruckna stenar kan det vara spår av människor som bott här och gjort upp sin eld för flera tusen år sedan.
Vid sjöar och vattendrag kan man också finna mer sentida lämningar, som t.ex. tjärdalar – man flottade nämligen ofta tjärtunnorna ut mot kusten för vidare transport med fartyg.
När flottningen av timmer var omfattande byggde man stora anläggningar i många av våra vattendrag för att få timret att så smärtfritt som möjligt forslas ner till sågarna vid kusten. Idag kan man se monumentala timmerkistor och stenmurar på många ställen. Kojor och stigar längs älvsstränderna kan också vara spår efter flottningen, som engagerade en stor del av de boende intill älven.
- Byske centrum
Under 1700- och 1800-talen utvecklades Byske från en jordbruksby till ett brukssamhälle med sågverken som drivkraft. Kring dessa växte sedan tätorten med handelshus och socialt liv. I dagens Byske finns fortfarande mycket av den gamla prägeln kvar.
Läs mer om Byske centrum
- Byskeälven - en levande laxälv
Byskeälven startar sin resa inom Arvidsjaurs kommun. Den hinner ge upphov till ett flertal ”ögonbedövande” sevärdheter innan den majestätiskt säger farväl, genom att kasta sig ut i Bottenviken med kraft från de sista forsarna i Byske samhälle.
Läs mer om Byskeälven - en levande laxälv
- Byskeälvens dalgång
Den del av Byskeälvens dalgång som ligger inom Skellefteå kommun sträcker sig nio mil från Byske vid kusten och upp till Kåtaselet nära gränsen mot Norrbotten. Byskeälven är en av de största oreglerade skogsälvarna i Sverige. Älven har i alla tider varit en inkörsport till inlandet och lappmarken.
Läs mer om Byskeälvens dalgång
- Drängsmarks vatten- och ångsåg
Längs åsen genom Drängsmark slingrar sig den gamla byvägen fram bland rödmålade hus. Här har kulturlandskapet kvar mycket av den karaktär det fick vid det laga skiftet på 1870-talet.
Läs mer om Drängsmarks vatten- och ångsåg
- Finnforsfallet: kraftverksmuseum och bebyggelse
Industrialismen krävde kraft, så även i Skelleftebygden, och 1908 stod kraftverket vid Finnforsfallet klart. Sedan dess har det byggts ut i flera etapper. Idag är den gamla kraftstationen ett uppskattat museum.
Läs mer om Finnforsfallet: kraftverksmuseum och bebyggelse
- Fornlämningar
I Norrland har det funnits människor allt sedan inlandsisen drog sig tillbaka för snart 10 000 år sedan. Under denna obegripligt långa tid har människorna avsatt spår – efter liv och arbete, handel och kult. Det är dessa spår vi brukar kalla fornlämningar.
Läs mer om Fornlämningar
- Fällfors, kraftstation, laxfiske och flottningslämningar
En fors kan vara både en tillgång och ett hinder, som Fällforsen i Byskeälven. Människan har använt Fällforsen på olika vis. Först nyttjades den för sitt goda laxfiske, sedan som en smått besvärlig transportled för timmerflottningen och energikälla till ett kraftverk. Idag är Fällforsen en av kommunens mest intressanta platser där man får uppleva lax, kulturhistoria och naturkraft i en spektakulär miljö.
Läs mer om Fällfors, kraftstation, laxfiske och flottningslämningar
- Klosterholmen i Bureå - spår från medeltiden
Traditionen berättar att för länge sedan anlade en man vid namn Herse Fahlesson ett kloster vid Bureälvens mynning. På Klosterholmen i Bureå ligger idag några husgrunder som tidigt pekades ut som lämningar efter klostret. Kan det finnas något korn av sanning i traditionen?
Läs mer om Klosterholmen i Bureå - spår från medeltiden
- Krångfors vattensåg
Den finbladiga vattensågen i Krångfors byggdes av byamännen 1867–68. Sågen var mycket modern. Vattenkraften utnyttjades även till att dra upp stockarna ur dammen och att mata fram dem för sågning på sågbordet. Med moderna mått mätt gick sågningen sakta – sågbladet åt sig långsamt in i stocken. En normal dag kunde man såga cirka 50 stockar.
Läs mer om Krångfors vattensåg
- Lindalmström: sågar och kvarnar
Vid Lindalmström låg som mest sju kvarnar som drevs av vattenkraft. I anslutning till kvarnarna fanns också sågverk och vadmalsstampar. Allt är inte försvunnet – en kvarn och ett sågverk har bevarats.
Läs mer om Lindalmström: sågar och kvarnar
Informationen granskades:
2009-07-02
Ansvarig nämnd:
Kommunstyrelsen