Biogas

Biogasanläggning Skellefteå invigdes den 28 februari 2007. Här tar vi hand om allt utsorterat matavfall i kommunen. Förutom minskade transporter till förbränning, så får vi ett näringsrikt och luktfritt jordförbättringsmedel samt biogas som kan användas till fordonsbränsle.

Från matavfall till biogas

Matavfallet som sorteras i det bruna kärlet körs till biogasanläggningen där det tippas i fickor. Anläggningen har fyra mottagningshallar, två för hushållsavfall, en för slakteriavfall och en för pumpbart avfall. För att undvika spridning av dålig lukt sker lossning inomhus och all ventilationsluft behandlas.

Innan rötning förbehandlas det organiska avfallet, dels mals det för att så mycket gas som möjligt ska gå att utvinna i rötkammaren, dels för att materialet ska kunna hygieniseras. Hygieniseringen görs för att döda oönskade bakterier.

I rötkammaren bryts det organiska materialet ner utan tillgång till syre. Under rötningen bildas en brännbar gas - biogas - som till största delen består av metan och koldioxid.

Genom att tvätta bort koldioxiden blir biogasen ett fordonsbränsle som till 98 procent består av metan. Kommunen kommer allt eftersom att köpa in gasdrivna fordon.

Efter rötning har mängden organiskt material minskat till cirka hälften. Rötresten torkas och användas som gödsel i till exempel jord- och skogsbruk.

Läs mer om biogasframställningen i Skellefteå

Därför ska vi sortera matavfall

I januari 2005 blev det förbjudet att deponera organiskt material i form av matavfall. Sommaren 2006 infördes dessutom en skatt på förbränning av avfall. Ungefär hälften av allt hushållsavfall som tidigare transporterades till förbränningsanläggningarna bestod av matavfall.

Hade vi fortsatt att skicka allt matavfall till förbränning skulle kostnaderna öka kraftigt. Dessutom skulle miljön belastas av transporterna. Matavfallet behöver därför behandlas separat och lokalt.

Exempel på behandlingskostnader

• År 2005 levererades 18 613 ton avfall till förbränning vid värmeverket i Umeå. Kostnaden för den behandlingen var under fjolåret 398 kronor per ton. Detta ger en total kostnad på 7,4 miljoner kronor.
• Med förbränningsskatten ökar behandlingskostnaden från 7,4 miljoner kronor till mellan 9 och 16 miljoner kronor per år.
• Om vi sorterar ut 6 000 ton organiskt hushållsavfall till biogasanläggningen, minskar behandlingskostnaden i Umeå med mellan 2,9 - 5 miljoner kronor per år.

I detta exempel har inte de minskade transportkostnaderna räknats in.