Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Några rovfåglar i Skellefteå kommun

Copy-Kungsörn-PeterLilja-Naturkulturguiden.jpg
Kungsörn. Foto: Peter Lilja

Rovfåglarna har alltid fascinerat oss människor och det finns möjlighet att få se någon av dessa när du rör dig ute i skog och mark. Rovfåglarna kan vara stora som havsörnen med en längd på 92 cm och ett vingbredd 245 cm, eller mycket små som sparvugglan som endast är 18 cm lång och vingbredd på 36 cm.

Fiskgjusen – en spektakulär fiskare!


En av de stora rovfåglar som är lättast att få se ute i naturen i Skellefteå kommun är fiskgjusen. Efter att ha varit hotad av miljögiftet DDT på 1960- och 1970-talet så har fiskgjusestammen hämtat sig och idag är det ingen ovanlig fågelobservation inom kommunen. Sedan 1990-talet så minskar dock antalet fiskgjusar i Sverige, trots jaktförbud, och ingen vet varför. Många av fiskgjusens stora risbon är välkända av allmänheten och de ligger ofta väl synliga i toppen av en gammeltall, t.ex. ute på en liten ö i någon fiskrik sjö. Fiskgjusen har en ljus, nästan vit, undersida medan ovansidan är spräcklig i brunt, svart och vitt och bakhuvudet pryds av en yvig tofs. Dess vingspann mäter 150 - 170 cm och den väger ca 1.2 – 2 kg. Trots sin storlek har fågeln ett ynkligt, skrikande varningsläte som snarare för tanken till en kråka i målbrottet än en stor, stark rovfågel. Fiskgjusen äter enbart fisk och jagar genom spektakulära dykningar rätt ned i vattnet. Den kan få problem om den greppar en så stor fisk att den inte orkar lyfta med den eftersom den har svårt att lösgöra klorna ur en slagen fisk. Detta har gett upphov till skrönor om s.k. krongäddor, väldiga gammelgäddor med en ”krona” på ryggen bestående av ett fiskgjuseskelett från en fiskgjuse som de dragit ned i djupet…

Lappugglan – gammelskogens tyste sorkjägare


Lappugglan är till yttermåtten en av Sveriges största ugglor men väger betydligt mindre än en berguv, och jagar mest sorkar och möss. Den är gråspräcklig och har ett stort och märkligt, närmast hypnotiserande, ansikte med mycket stora svarta ringar runt ögonen. Jag mötte en gång en lappuggla på nära håll på en av dess typiska jaktställen; en igenväxande lägda omgiven av gammal skog där den satt uppe på en björk som fortfarande bugade djupt efter vinterns tunga snö. Den fixerade mig stint med blicken och satt kvar, trots att jag gick förbi på kanske 20 meters håll, och jag kunde känna den genomborrande blicken i nacken när jag vandrade vidare på andra sidan fågeln, som vridit sitt huvud 180 grader… Lappugglan bygger inga egna bon utan häckar i övergivna risbon från bl.a. duvhök och ormvråk som gärna ska ligga undangömda inne i gammelskogen men med bra jaktmarker nära intill, t.ex. hyggen och övergivna odlingsmarker. De kan också häcka i höga, ihåliga stubbar från knäckta träd.

Havsörnen – den väldige…


Havsörnen är Sveriges största rovfågel med en vingbredd på närmare 2,5 meter och en vikt på  4-7 kg. Fågeln är brun men äldre individer får guldfärgat huvud och vit stjärt. Havsörnens näbb är gul och mycket kraftig, även i jämförelse med kungsörnen. En havsörn kan bli upp till 40 år gammal. Idag finns det åter häckningar av havsörn i vår kommun efter mångåriga problem med miljögifter och förföljelse från människan. Fortfarande finns dock problem i form av matförgiftning från fisken som de äter på grund av kvicksilver i sjöarna från bl.a. skogsbruk. Idag är chansen att få se havsörn, särskilt ungfåglar, ganska god utefter kusten. De jagar där och syns väl p.g.a. sin väldiga storlek. Ett bra tips är att besöka någon av de små bäckar som rinner ut i havsvikarna och som under våren kokar av uppvandrande abborre, mört och gädda som vandrar upp för att leka i sötvatten där rommen klarar sig bättre än i havet. Kring sådana fiskrika platser samlas gott om fåglar som - liksom själva fiskarna - kan bli mat åt havsörnen. Havsörnens bo är mycket stort – det kan bli uppemot 2m i diameter och väga över ett ton! Det används år efter år av samma par och ligger ofta uppe i en gammal tall. Endast gamla träd med grova, starka grenar duger för att bära ett havsörnbo och därför är dagens skogsbruk ett stort problem eftersom man avverkar skogen redan vid 100-150 års ålder…

Pärlugglan – en ständigt överraskad sorkjägare.


Om man beger sig ut på en skogsväg under vintermånaderna februari och mars under ett år med gott om sorkar så är chansen stor att den kompakta vintertystnaden bryts av en utdragen serie med korthuggna visslingar. Det är pärlugglehanarna som markerar sina revir. Pärlugglan är en liten uggla med endast ca 60cm i vingspann. Den bygger oftast sitt bo i ett hål som en spillkråka hackat fram i t.ex. en gammal tall eller en grov.aspx. Pärlugglan har ett stort huvud med stora gula ögon och den har alltid har ett ”överraskat” uttryck i ansiktet som gör den till en av de gulligaste rovfåglar man kan tänka sig! Denna tar mest sorkar och andra små däggdjur, men också små fåglar. Pärlugglan använder nästan uteslutande hörseln när den jagar och letar sällan efter sitt byte utan väntar tills bytet kommer fram ur sitt gömställe. På vintern blir den ofta översnöad när den sitter och vilar. Man uppskattar att det kanske häckar 500 par i Skellefteå, men antalet varierar stort beroende på sorktillgången.


 

Våra vilda djur

Aktuellt Allt eftersom Inlandsisen smälte bort för 8 000 år sedan kom våra nuvarande vilda djur hit via land, vatten och luft. I Skellefteå kommun finns ett ri...

Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Informationen granskades: 2014-04-16