Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Mer om spår av människan

Utgrävning.jpg
Vid utgrävningen i Kungsgropen vid Landskyrkan i Skellefteå fick frivilliga möjlighet att prova på grävning under ledning av arkeologer. Foto:Skellefteå museum

Forntiden är lång och har delats in i olika perioder. Stenåldern (10 000–1 800 f Kr), bronsåldern (1 800–500 f Kr) och järnåldern (500 f Kr–1050 e Kr). Sedan kommer medeltiden som sträcker sig fram till de första årtiondena på 1500-talet. Därefter har vi historisk tid.

Ett sätt att orientera sig bakåt i tiden är att utgå från landhöjningen. Vi kan söka oss till höjder som på sten-, brons- och järnålder låg vid havet. Där finns spåren kvar efter forntidens människor i form av till exempel hyddgrunder, härdar, kokgropar och fångstgropar. Små flisor av sten visar var man tillverkat stenredskap; skörbränd (eldpåverkad) sten kan vara rester efter det forntida köket, liksom måltidsrester i form små bitar av brända ben. På bronsålderns höjder – omkring 30–50 meter över dagens havsyta – kan du se gravar av sten i form av rösen. De byggdes av dåtidens uddar och öar.

Betydligt närmare dagens kust finns lämningar från järnålder och tidig medeltid i form av tomtningar som nyttjats i samband med säljakt. Alldeles intill dagens strandlinje finns fiskelägen med husgrunder, båtlänningar och gistgårdsrösen som nyttjats vid fiske under historisk tid. På grund av landhöjningen ligger båtlänningarna, där båtarna drogs upp, idag på torra land.

Ju längre fram i tiden vi kommer, desto närmare bebyggelse och tätorter hamnar vi. I anslutning till jordbruksbygden finns till exempel tjärdalar och kolbottnar som anlagts av bönder som ett tillskott i ekonomin. I kustsamhällena finns lämningarna som berättar om industrialismens genombrott och tiden närmast dessförinnan: sågverk, skeppsvarv och massaindustrier.

  • Fiskelägen

    Fiske, jakt och insamlande har varit människans viktigaste näringar. Under alla tider har man sökt sig till de bästa fångst- och fiskeplatserna. I takt med att befolkningen växte ökade behovet av torkad och insaltad fisk. Strömmingsfisket var viktigt. Varje försommar reste drängar och pigor från kustbyarna ut till fiskeplatserna och de stugor som uppförts på fiskelägena i närheten. På hösten återvände de med insaltad strömming och surströmming som packats i tunnor och kaggar.

    Läs mer om Fiskelägen

  • Fornlämningar

    I Norrland har det funnits människor allt sedan inlandsisen drog sig tillbaka för snart 10 000 år sedan. Under denna obegripligt långa tid har människorna avsatt spår – efter liv och arbete, handel och kult. Det är dessa spår vi brukar kalla fornlämningar.

    Läs mer om Fornlämningar

  • Odlingslandskap

    Det odlingslandskap du ser i dag är resultatet av århundraden av strävsamt arbete. En nyodling inleddes med att skogen fälldes och marken brändes. Stubbar bröts upp, sten röjdes bort och jorden bearbetades med spade, årder eller plog. Den brutna marken användes främst till åker. Fram till sekelskiftet 1900 bestod jordbruksmarken av åker, betesmark och slåtterängar.

    Läs mer om Odlingslandskap

  • Sjöfart och fyrar

    Länge låg vår kust mörk om natten – de första fyrarna uppfördes vid mitten av 1800-talet. Seglade man inte på öppet hav var det brukligt att ankra upp i en skyddad vik för natten. Vid goda naturhamnar uppstod fiskelägen och spåren finns kvar på många ställen, som ute på Vånören söder om Burvik. Där kan du se husgrunder, båtlänningar och gistgårdsrösen. Dessa rösen höll uppe träställningar där man torkade sina nät efter fisket.

    Läs mer om Sjöfart och fyrar

  • Träindustriepoken

    Skogen var länge något som bara fanns där. Den användes vid jakt, till husbyggen och ved. Under 1570-talet anlades den första vattendrivna sågkvarnen – en kombinerad såg och kvarn – i Skelleftetrakten. Länge var tjäran den stora exportvaran från skogen. Mängder av tjärdalar påminner om en tid när röken från tjärframställningen låg tät över bygden.

    Läs mer om Träindustriepoken

Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Informationen granskades: 2009-06-23