Matavfall

I Skellefteå kommun använder vi papperspåse för matavfall.

Här hittar du tips kring användandet av påsen och var du kan hämta nya påsar. Tips för matavfallskärlet sommar- samt vintertid och vad du får lägga i påsen för matavfall. Ta också gärna del av frågor och svar om papperspåsen längre ner på sidan. Hittar du inte svar på informationen du sökt, kontakta kundtjänst så kan vi lägga till det.

Det enklaste när du ska sortera ut är att du helt enkelt tänker matavfall och livsmedel. Det kan vara lök eller morotsskal eller rester som inte går att äta upp. Har du använt lite hushållspapper för att t.ex. torka ur stekpannan från fett eller utspilld mjölk och dylikt så går det också bra att lägga ner bland matavfallet men det får inte bli för mycket papper i påsen.

Undvik matsvinn och släng endast oätligt matavfall.

Här ser du exempel på matavfall att lägga i påsen:

  • Fruktskal
  • Skal från grönsaker
  • Potatisskal
  • Fiskrens
  • Räkskal och kräftskal
  • Kaffesump (även engångsfiltret går bra)
  • Vissna blommor (ej jord)

Det här händer med matavfallet:

Ditt utsorterade matavfall transporteras till Tuvans Biogasanläggning där det rötas till biogas. Ett av världens nu renaste drivmedel.

Observera: om du ska hämta flera buntar samtidigt hänvisar vi till återvinningscentral. På butiker samt kundtjänst hämtas endast enstaka bunt alternativt enstaka påsar.

Hämta papperspåsar för matavfall på:

  • Alla återvinningscentraler
  • Stadshuset, kundtjänst
  • Skellefteå kommuns förråd, Skolgatan 1 Burträsk

Butiker:

  • Burträsk Saluhall, Vasabrogatan 3, Burträsk
  • Coop Byske, Storgatan 4, Byske
  • Stora Coop Hem och Trädgård, Gymnasievägen 10 Skellefteå
  • Coop Erikslid Annastigen 12 Skellefteå
  • Coop Jörn, Storgatan 32, Jörn
  • Coop Ursviken, Kryssarvägen 1, Ursviken
  • Handlar´n, Skråmträsk 201, Skråmträsk
  • ICA Extra, Torggatan 3, Boliden
  • ICA Supermarket, Storgatan 3 Byske
  • ICA Maxi, Varugatan 28 (Solbackens handelsområde) Skellefteå
  • ICA Nära, Robertsforsvägen 4 Bygdsiljum
  • ICA Supermarket, Nygatan 3 Kåge
  • ICA Kvantum, Kronbodgatan 4 Skellefteå
  • ICA Supermarket Morön, Myntgatan 7 Skellefteå
  • ICA Supermarket, S:t Örjansgatan 6 Skelleftehamn
  • Kalvträsk Lanthandel, Kalvträsk 102, Kalvträsk
  • Lövångers Järn & Maskin AB, Kungsvägen 20 Lövånger
  • Storkågeträsk Lanthandel, Storkågeträsk 15, Kåge
  • Willys, Varugatan 5 (Solbackens handelsområde) Skellefteå

    Vill din butik bli utlämningsställe?

Några butiker i kommunen har börjat erbjuda papperspåsar till frukt och grönt. Om du ser text på påsen att den är godkänd för matavfall är det ok att även använda den för ditt matavfall när du handlat tex frukt och grönt.

Tips och trix för papperspåsen och kärlet för matavfall

Vår- och sommar

Inomhus:

  • Använd alltid luftad behållare för dina matavfallspåsar. Täta behållare t ex hinkar eller plastpåse gör att papperspåsen blöter igenom (blottnar upp) Har du inte kvar den som lämnades ut när matavfallsinsamling infördes finns luftade behållare att hämta på alla återvinningscentraler samt kundtjänst.
  • Låt blött matavfall rinna av i vasken innan du lägger det i papperspåsen.
  • Byt papperspåse ofta även om den inte är full.
  • Påsen går inte sönder även om du ser fuktfläckar på utsidan. Det är helt normalt.
  • Stäng papperspåsen ordentligt genom att rulla ihop den före du lägger den i kärlet. Fyll inte för fullt utan se till att matavfallet inte överstiger strecken inne i påsen. Då kan den bli svår att stänga.

Utomhus:

  • Skölj och skura ur kärlet med jämna mellanrum. Ta ordentligt med vatten och skura med borste. Inga rengöringsmedel behövs.
  • Ställ kärlet så skuggigt som möjligt och gärna utomhus istället för i soprummet så att det kan ventileras ordentligt.
  • Får du problem med flugor/larver (som ibland kunde ske med majspåsar varma sommardagar) Smörj med lite ättika runt kanterna i kärlet. Det tar bort dåligt lukt och håller flugorna borta. Alternativt kan du strö lite vanlig trädgårdskalk runt kanterna. Flugorna trivs inte i varken sur eller basisk miljö.

Höst- och vintertips

Under den kalla årstiden kan det bli problem med att papperspåsen fryser fast i kärlet (precis som med majsstärkelsepåsen). Titta gärna till kärlen innan tömning och försök att peta loss de påsar som frusit fast. Det är du som fastighetsägare som ansvarar för att de inte sitter fast vid tömningen. Chauffören som hämtar avfallet har inte som uppgift att göra det.

För att minska risken för fastfrysning:

  • Låt blött matavfall rinna av ordentligt i vasken innan du lägger det i papperspåsen.
  • Låt påsen ligga i en hink (eller liknande) utomhus och frysa till en liten stund innan den läggs i kärlet. Det minskar risken att påsen fryser fast
  • Håll bruna kärlet rent, det minskar risken för fastfrysning.
  • Biohylla för bruna sopkärlet finns att köpa för den som vill. Biohyllan är en utfällbar hylla som man monterar inne i sopkärlet. På hyllan kan du lägga matavfallspåsen så att den fryser till på vintern. När det är dags för nästa matavfallspåse puttar du ner den frusna påsen och lägger den nya på biohyllan. När sopkärlet töms fälls Biohyllan automatiskt upp för att inte blockera tömningen. Den kostar 100 kr och man betalar via Swish när man hämtar den. Finns att köpa på alla återvinningscentraler samt kundtjänst i Stadshuset.

Har du kvar majsstärkelsepåsar hemma?

Det går bra att använda de majsstärkelsepåsar du har kvar till matavfallet. Men det kommer inte att finnas nya att hämta. Tänk på, om du lagrat många rullar, att majsstärkelsepåsen är en färskvara och lätt går sönder när den blivit för gammal.

Frågor och svar

Frågor och svar

  • Smörj med lite ättika runt kanterna i kärlet. Det tar bort dåligt lukt och håller flugorna borta. Alternativt kan du strö lite vanlig trädgårdskalk runt kanterna. Flugorna trivs inte i varken sur eller basisk miljö.
  • Skölj och skura ur kärlet med jämna mellanrum. Ta ordentligt med vatten och skura med borste. Inga rengöringsmedel behövs.
  • Ställ kärlet så skuggigt som möjligt och gärna utomhus istället för i soprummet så att det kan ventileras ordentligt.

Det skickas för omlastning på Degermyrans återvinningscentral och transporteras sedan till Skellefteå kommuns biogasanläggning. Där rötas det och blir i slutändan biogas. Ett av världens nu renaste bränsle. Det driver många lokalbussar, privatpersoners bilar och de flesta av kommunens egna fordon.

Du ska i första hand använda papperspåsarna vi erbjuder. De ingår i ditt abonnemang och kostar inget extra. Vissa livsmedelsbutiker erbjuder papperspåse för att ta frukt och grönsaker i. Läs noga på dem om det står att de även lämpar sig för matavfallssortering då kan du använda dem. Vill du använda annan påse för matavfallet är det något du själv behöver köpa. Kravet är i sådana fall att den är godkänd för rötning (ska stå på förpackningen).

Du kan använda dessa tills de är slut. Men tänk på att majspåsar är färskvara så har du flera i lager är risken stor att de börjar gå sönder.

Nej, den vattenavvisande förmågan i papperet fås av ämnen som innehåller samma “hydrofoba” komponenter som fettsyror. Det vill säga kolvätekedjor med 16-18 kolatomer. Och fett är som bekant vattenavvisande, det vill säga blandar sig ogärna med vatten. Papperet är certifierat av ett oberoende institut och uppfyller kraven för papper i kontakt med livsmedel enligt listade krav av FDA (U.S. Food and Drug Administration) och tyska BfR(Bundesinstitute für Risikobewertung). Dessa krav ses som branschstandard.

Jämfört med olja som tar flera hundra tusen år att återskapa har träd en väldigt snabb cykel. Tillväxten medför att koldioxiden fångas upp igen vilket gör att det är en mycket mer cirkulär koldioxidanvändning (Jordens lungor). Det skogsbruk som sker i Sverige sker i "dess cykler". Det är inte skog som plockas bort för att istället bli åkermark så som i Amazonas och liknande områden.

Det finns flera anledningar till varför vi inte längre vill samla in matavfall i majspåsar. Majsstärkelsepåsen är en bioplast som ska vara komposterbar men i en biogasanläggning hinner påsen inte brytas ned. Majsstärkelsepåsar som finns på marknaden idag innehåller fortfarande en mängd fossil olja. Majsstärkelsepåsen är alltså inte en produkt helt framställd ur förnyelsebar råvara, vilket papperspåsen är. Ett annat skäl är att papperspåsen tillverkad av skog som växer i Sverige, Norrland. Hela tillverkningsprocessen av papperspåsar sker i Sverige till skillnad från Majsstärkelsepåsar där tillverkningen till stor del sker i Italien och Estland.

Inte ens så kallad nedbrytbar bioplast bryts ned under behandlingen på Skellefteå kommuns biogasanläggning. Så kallade bioplaster kräver industriellt kontrollerad kompostering för att brytas ned. I naturen bryts de möjligen ned något snabbare än de omkring 400 år som krävs för fossil plast men troligen tar det åtminstone 200 år. Vad som långsiktigt är sant vad gäller nedbrytningstid, kemikaliernas påverkan och vilka följder det får för oss och naturen är svårt att veta eftersom plastprodukter, i ett historiskt perspektiv, inte funnits särskilt länge.

Dessutom ger papperspåsen en tydlig signal om att plast inte hör hemma i matavfallet.

All tillverkning av påsar har klimatpåverkan, oavsett om påsen är en plastpåse av fossilfri bioplast eller om det är en papperspåse. Vi har tagit del av den livscykelanalys där man jämfört olika typer av plastpåsar och papperspåsar för avfallsinsamling. Analysen visar att det totalt sett bästa valet ur klimatsynpunkt är papperspåsen. Dessutom är klimatpåverkan bara en av flera miljöaspekter att ta hänsyn till vid avfallsinsamling.

För att minska användningen av plast i samhället och bidra till klimatvinst genom minskat koldioxidutsläpp.

Fördjupad info: Plast är ett fantastiskt material då det kan hålla länge, vara flexibelt, säkert och till och med livsavgörande. Att däremot använda fossila råvaror till engångsprodukter är slöseri med resurser vilket även finns med i diskussioner och nya direktiv från EU. Vi som kommun kan bidra på många olika sätt till att minska användningen av kortlivade plaster och detta är en av dem. Under 2019/2020 genomfördes ett test i två områden. Utvärderingen av projektet gav ett tillräckligt stöd för att föreslå övergång från majsstärkelsepåsar till papperspåse. Det vill säga att papperspåsen är ett tillräckligt bra alternativ som också fungerar med den behandlingsmetod som används i Skellefteå kommuns biogasanläggning (behandling genom rötning) samt både nuvarande och framtida insamling av matavfall via kärlhämtning.

Det kan under den kalla årstiden uppstå problem med att påsar fryser fast. Det inträffade även för majspåsarna. Ett tips är därför att du ställer ut påsen en stund på t.ex din farstukvist så hinner den ”för frysa” lite. Du kan också innan tömning ruska om kärlet eller ta en pinne för att kolla så att inte påsar frusit fast.

Viktigt att känna till: Det är fastighetsägaren som är ansvarig för att avfallet inte sitter fast - det ingår inte i chaufförens uppgift att lossa det som eventuellt fastnat eller frusit fast.
Redan innan du ska lägga i matavfallet kan du underlätta fastfrysning genom att du låter blött matavfall rinna av ordentligt i vasken innan du lägger det i papperspåsen.

Matavfall förpackat i papperspåse för matavfall. Med matavfall avses matrester (tillagade och råa), bröd av alla sorter, frukt och grönsaker, kaffesump och kaffefilter, te-sump och tepåsar, ris, mjöl och pasta, ägg och äggskal, skal från skaldjur, mindre ben och styckningsrester från kött, fisk och fågel, popcorn, godis och choklad, blommor och blad (men inte jord.)

Det kan finnas risk för kladd, precis som med majspåsen. För att undvika att det blir kladdigt finns en del råd:

  • Använd alltid en ventilerad behållare. Antingen max-air som användes till majspåsarna eller MatHilda som är specialframtagen för papperspåsen. De hjälper till att hålla matavfallet torrt genom att de är välventilerade.
  • Om matavfallet är mycket blött ska du låta det rinna av i vasken innan det läggs i påsen.
  • Lägg lite hushållspapper eller någon använd servett i påsen. Det torkar upp och passar till exempel perfekt när du torkat fettet ur stekpannan. (Det sistnämnda är också bättre för avloppsledningarna än att diska ur fettet.)
  • Påsen kan få fläckar av vatten och fett. Det kan göra att du upplever att den” blött igenom” Detta är inte ett tecken på att den kommer gå sönder eller att den tappar bärande egenskaper utan på att ventilationen sker genom papperspåsen istället för uppåt, via öppningen. Det är helt normalt.
  • Följ de instruktioner om fyllnadsmängd som finns på påsen för att undvika att den blir överfull.

Det är olika beroende på hur många man är i hushållet samt hur mycket matavfall som uppkommer. I genomsnitt räknar man med ca 160 papperspåsar (två buntar) per år. Det bör räcka om du byter påse varannan – var tredje dag.

  • Papperspåsarna ska användas med en ventilerad behållare. Det kan vara Maxair (som använts till majsstärkelsepåsen) eller MatHilda behållaren. Det är viktigt att papperspåsen inte placeras i ett tätt kärl eftersom den behöver ventilering för att fungera bra.
  • Placera påsen i den ventilerade behållaren. Om du viker ner kanten på påsen står den stadigare.
  • Fyll inte påsen över den streckade linjen.
  • Kom ihåg att bara lägga matavfall i påsen.
  • Låt blött matavfall rinna av i vasken.
  • Byt påse när den börjar bli full, vid normal användning varannan – var tredje dag.
  • Stäng påsen genom att vika eller rulla ihop kanten. Släng påsen i ditt bruna sopkärl för matavfall.
Senast uppdaterad: