Hälsoskyddstillsyn

Om du ska starta en verksamhet ska du i förväg kontrollera om den omfattas av bygg- och miljönämndens tillsyn. Ta reda på vad som gäller för din verksamhet.

Följande verksamheter ingår i bygg- och miljönämndens tillsyn:

  • hotell, pensionat eller liknade lokaler där man yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad
  • idrotts-, camping- och badanläggningar eller liknande anläggningar som utnyttjas av många människor
  • verksamheter där allmänheten erbjuds hygienisk behandling (fotvård, massage, frisör, solarium, akupunktur, piercing och tatuering m.m.)
  • verksamheter där det ges undervisning, vård eller annat omhändertagande.
  • byggnader som innehåller en eller flera bostäder.

Följande verksamheter ska anmälas till Samhällsbyggnad Miljö:

  • lokaler med hygienisk behandling (akupunktur, piercing, tatuering och fotvård)
  • badanläggning för allmänheten eller bad med många nyttjare (bassängbad, badtunna mm)
  • förskola och skola (all form av undervisning)
  • solarium

Vid anmälan och vid ändring av verksamheten ska följande bifogas:

  • en skalenlig ritning (planlösning) där fast inredning och takhöjd finns med
  • en beskrivning av ventilationens luftflöden

Lämna in anmälan och ändring senast sex veckor innan verksamheten startar.

Anmäla anmälningspliktig verksamhet som omfattas av hälsoskyddstillsyn (Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster)

Verksamhetsutövare

Med verksamhetsutövare menas fysisk eller juridisk person som driver verksamheten. Enligt miljöbalken är det verksamhetsutövaren som är ansvarig för att verksamheten lever upp till miljöbalkens krav på hälsa och miljö. Kraven gäller för materialval och planering men också på utformning, utrustning, personlig hygien och redskapshantering.

Egenkontroll

Kortfattat kan man säga att egenkontroll är en riskvärdering av verksamheten. Den kan exempelvis innehålla rutiner för hur man sköter avfallshantering, städning, vattenkontroll och ventilation. Dessa rutiner ska sedan följas och en signeringslista eller annan dokumentation ska visa att rutinerna fungerar. Dokumentationen ska vara aktuell och visas upp för miljöinspektören vid inspektion.

I egenkontrollen ska det finnas rutiner för att förebygga risker och en tydlig ansvarsfördelning. Det kan exempelvis vara hur verksamheten sköter avfallshantering, städning, vattenkontroll och ventilation. Det bör även finnas signeringslistor eller annan dokumentation som visar att rutinerna följs och fungerar. Dokumentationen ska vara aktuell och kunna visas upp för samhällsbyggnad, miljö vid inspektioner.

Kunskap

De personer som arbetar inom verksamheten ska ha den kunskap som behövs för att uppfylla miljöbalkens krav. De behöver ha kännedom om egenkontrollen och vilka rutiner som finns samt ges förutsättningar att följa dem. Integrera gärna miljöfrågor bland personal så att alla kan dra sitt strå till stacken för bland annat energibesparing och återvinning.

Lokal

Utformningen av lokalen är viktig för att undvika miljö- och hälsoproblem. Generell information om hur en lokal ska utformas finns att läsa i Boverkets byggregler. Beroende på vilken typ av verksamhet ni har tänkt bedriva så är behoven och kraven olika. Nedan följer några viktiga områden att tänka på.

Toalett, tvättställ och dusch

Se till att det finns tillräckligt antal toaletter, tvättställ och duschar i förhållande till antalet personer (t.ex. kunder, gäster, badande eller skolbarn).

Städutrymmen

Städutrymmen ska vara tillräckligt stora och underlätta en enkel och hygienisk hantering, till exempel genom att ha en tappkran med varmt och kallt vatten och utslagsvask.

Förvaring

Det ska finnas tillräckligt med förvaringsutrymmen så att saker inte hamnar på golvet eller andra olämpliga ställen. Vid risk för smittspridning ska det finnas en separat diskbänk med ho för rengöring av redskap. Redskap som används i verksamheten ska förvaras på ett lämpligt sätt så att rena redskap inte blandas med smutsiga. Samma sak gäller för sterila och ickesterila material. Fuktiga ytterkläder kan orsaka obehaglig lukt och fuktproblem. Se till att det finns tillräckligt med torkmöjligheter.

Skötsel och underhåll

För att förebygga smittspridning och allergiproblem krävs lättskötta och tåliga material på väggar och golv. Slitna ytor och skador, som sprickor, är tecken på bristande underhåll som måste åtgärdas. Bristande underhåll kan leda till fuktskador, olyckor, skadedjursangrepp m.m.

Se till att ha lättstädad inredning. Textilier är exempel på dammsamlande ytor. Mjuka mattor och heltäckningsmattor är vanligtvis olämpliga. Undvik svåråtkomliga och svårtorkade ytor. Välj ytmaterial och annan inredning som är miljövänlig, så kallat lågemitterande.

Temperatur

I lokaler bör temperaturen ligga mellan 20-24ºC. För känsliga grupper bör temperaturen ligga mellan 22-24ºC.

Belysning

Det ska finnas fungerande och tillräcklig belysning i lokaler och vid arbetsytor.

Lukt

Åtgärda dålig lukt, exempelvis mögel- och avloppslukt. Tänk på att nya datorer, plastmattor, vissa golvlim med mera kan ge ifrån sig lukt en tid efter installation. Lukt kan även bero på bristfällig ventilation.

Fukt

Mögel eller mattor som släppt i fogar och från golv kan
vara ett tecken på fuktskada. Åtgärda fuktskador omgående för att undvika tillväxt och spridning av mögel.

Buller

Buller från installationer (t.ex ventilation), trafik, musikanläggningar, industrier med mera kan påverka människors hälsa. Stomljud, bristande ljudisolering och hårda ytor kan också ge dålig akustik.

Radon

I vissa områden är risken större för höga radonhalter på grund av berggrunden. Även byggnadsmaterial som blåbetong kan öka risken för höga radonhalter. Genomför en radonmätning av inomhusluft. Årsmedelvärdet bör vara under riktvärdet på 200 Bq/m3 luft.

Skadedjur

Åtgärda problem med skadedjur, exempelvis huvudlöss, vägglöss, silverfiskar, möss, flugor eller myror.

Hygien

Städning

En städrutin kan till exempel beskriva vilken städmetod som ska användas och hur ofta man ska städa olika delar av lokalerna. Detta måste bedömas utifrån bland annat lokalens utformning och hur man använder lokalerna. En utgångspunkt kan vara att hygienutrymmen och andra särskilt belastade miljöer kan behöva städas flera gånger dagligen.

Städrutinerna bör bland annat omfatta rutiner för rengöring av stoppade möbler, rengöring av skötbord samt ytor som man ofta tar på som till exempel lysknappar, vattenkranar och handtag till dörrar. Även städning som görs mer sällan, som tvätt av textilier, rengöring av leksaker, höga ytor, städförråd och till- och frånluftsventiler
kan omfattas av städrutinerna.

Tvättning

Det ska finnas rutiner för hur och när textilier ska tvättas.
Textilier i lokalen kan exempelvis vara handdukar, mattor, gardiner, överdrag och arbetskläder. När tvättning sker i lokalen bör det finnas torkmöjligheter, till exempel torkskåp eller torktumlare. Det bör även finnas utrymmen att förvara ren och smutsig tvätt åtskilt.

Handhygien

Förhindra smittspridning genom god handhygien.
Smycken och långa naglar bör undvikas. Engångshanddukar är att föredra.

Ventilation

Ventilationen ska vara dimensionerad för antal personer som vistas i lokalen. Luftflödet bör vara minst 7 liter per sekund och person. Vid misstanke om dålig luft kan koldioxidhalten mätas. Halter över 1000 ppm är en indikator på att ventilationen inte är tillräcklig. Kontrollera vilken typ av ventilation som används, att alla utrymmen är ventilerade och var till- och frånluftintagen är placerade.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska genomföras regelbundet. Ha rutiner för att rengöra filter, don och kanaler.

Vatten

Verksamheter som inte har kommunalt dricksvatten ska genomföra egna vattenkontroller.

Mätning av varmvattentemperatur

Kontrollera varmvattentemperaturen. Temperaturen på varmvattnet får inte understiga 50ºC vid tappställen som tvättställ och duschar. Avsikten är att undvika tillväxt av bl.a. legionella. För att undvika brännskador bör temperaturen inte överstiga 65ºC.

Avlopp

Om det finns en egen avloppsanläggning ska den uppfylla miljökraven på dimension, funktion och skötsel.

Kemiska produkter

Det ska finnas en kemikalieförteckning på samtliga kemikalier i verksamheten. Kemiska produkter är t.ex. rengöringsmedel och målarfärg. Förteckningen ska vara uppdaterad och innehålla namn på produkt och användningsområde. Det ska finnas information om produktens hälso- och miljöskadlighet och klassificering. Kemiska
produkter ska förvaras i ursprungsförpackningen och på ett sådant sätt att innehållet inte riskerar att läcka ut i avloppet. Förteckningar ska finnas tillgängliga där produkterna används och förvaras. Undvik att använda kemiska produkter som kan medföra risk för människors hälsa eller för miljön. Använd i stället produkter som är mindre farliga.

Avfallshantering

Ange hur avfall förvaras och hur det avlägsnas från behållare och soprum samt hur rengöring av behållare eller soprum organiseras. Kontrollera att dimensionering av sopkärl är tillräcklig och funktionell. Källsortera för minskande avfallsmängder och andra miljöfördelar.

Farligt avfall

Lysrör, glödlampor, bilbatterier och burkar med färgrester är exempel på farligt avfall. Farligt avfall ska förvaras på ett säkert sätt och transporteras bort av en godkänd transportör. Ta reda på vad som gäller för din verksamhets branschspecifika avfall.

Rökförbud

I alla offentliga lokaler råder rökförbud. Verksamheten
ansvarar för att rökförbudet följs genom information om
att rökförbud råder.

Avgifter

Det finns två olika typer av avgifter för hygien- och undervisningslokaler. En fast avgift för tillstånd, anmälan eller dispenser och en årlig fast avgift för tillsyn.

Alla verksamheter som är anmälningspliktiga måste betala en avgift då verksamheten startar upp. Det är en engångsavgift.

Anmälningspliktiga verksamheter betalar en anmälningsavgift det år de startar och anmäler sin verksamhet och sedan en årlig tillsynsavgift som baserar sig på vilken typ av verksamhet det är och vilka risker som finns. Övriga verksamheter betalar timavgift efter utfört tillsynsbesök. Vid klagomål tas timavgift ut om klagomålet är befogat.

Anmälningspliktiga verksamheter med hälsoskyddstillsyn betalar en fast årlig tillsynsavgift. Avgiften är olika stor beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs och storleken på denna. Avgiften omfattar kalenderåret och ska debiteras i förskott. Avgiften ska betalas med ett helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. Om företaget upphör under året betalas ingen del av avgiften tillbaka.

Verksamheter som inte är anmälningspliktiga betalar timavgift efter tillsynsbesöket.

Vad täcker avgiften?

Avgiften ska täcka kostnader för tillsynsbesök, inläsning av ärenden, kunskapsuppbyggnad, alla former av möten och kontakter med företaget och andra myndigheter, restid och annat som kan ha med ärendet att göra. Avgiften täcker också indirekta kostnader för lokaler och utrustning. Det är alltså mer än själva besöket som räknas in i den avgift verksamhetsutövaren ska betala. Detta kan innebära att alla verksamheter inte får ett besök varje år utan att det kan vara längre intervaller mellan besöken. En viss del av kontrollen finansieras också av kommunala skattemedel.

Nedsättning av avgift

Om det finns särskilda skäl får bygg- och miljönämnden sätta ned eller efterskänka avgift enligt den taxa som är bestämd. Hänsyn tas då till verksamhetens typ och omfattning, behovet av tillsyn, nedlagd handläggningstid och andra omständigheter som kan motivera detta.

Vem bestämmer?

Det är kommunfullmäktige i Skellefteå kommun som har antagit taxan för tillsyn. I förordningen (SFS 1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns regler om avgiftens storlek och hur den ska betalas.

Verksamheter med årlig tillsynsavgift
Typ av verksamhetAvgift
Hygienisk behandling med risk för blodsmitta. Exempelvis tatuering, kosmetisk pigmentering, piercing, akupunktur, fotvård m.m.4158 kronor
Bassängbad8316 kronor
Skolor4158 kronor
Förskolor4158 kronor
Strandbad4158 kronor

Övriga verksamheter betalar timavgift efter tillsynsbesöket utifrån den tid som förarbete, efterarbete och besöket tagit.

Senast uppdaterad: