Manus: Kristina Sundin Jonssons videorapport, tisdag 5 mars

Kristina Sundin Jonsson:

Den första januari blev Skellefteå kommun äntligen ett samiskt förvaltningsområde. Det här innebär att vi är nu både ett finskt och samiskt förvaltningsområde. Det här är naturligtvis något som vi är mycket glada och stolta över.

Idag befinner vi oss på Norrhammars förskola och anledningen till det ska vi snart återkomma till. Men med mig har jag två fantastiska gäster. Jag har Ulla-Maija Pesola som är samordnare för att jobba med minoriteter inom kommunen. Och sen har jag Cecilia Westerlund som är biträdande rektor här. Välkomna hit!

Cecilia Westerlund:

Tack så mycket!

Kristina:

Om inte du ska välkomna oss hit förstås Cecilia.

Cecilia:

Välkomna till vår förskola!

Kristina:

Tusen tack!

Men jag vänder mig först till dig Ulla-Maija. Vad är egentligen ett förvaltningsområde och vad kommer det innebära i praktiken nu att vi är ett samiskt förvaltningsområde?

Ulla-Maija Pesola:

Ja, i praktiken så innebär det här tre saker. Och det handlar om det att när en kommun ingår i ett förvaltningsområde så innebär det att vi kommer att erbjuda förskola på samiska, äldreomsorg på samiska men också ärendehantering på samiska. Och då gäller det både skriftligt och muntligt ärendehantering.

Kristina:

Och jag vet ju att du har haft mycket dialog med de människor som berörs. Vad vet du om vilka behov och förväntningar som finns just nu hos samerna?

Ulla-Maija:

Det finns många olika slags behov och förväntningar. Men kanske det som är gemensamt för hela det samiska folket handlar ju om det att det samiska ska få plats i Skellefteå. Både språket men också kulturen, att det ska synas, att det inte längre är osynligt att samerna alltid har funnits i Skellefteå. Så det är det som vi måste lyfta särskilt, tänker jag.

Sen finns det liksom mer konkreta behov också. Vi måste till exempel jobba med att höja våra medarbetares kulturkompetens när det gäller det samiska. Och det behövs ju också ett strukturerat arbete mot rasism mot samer, som är ett problem i samhället.

Kristina:

Vi befinner oss ju sagt på Norrhammars förskola som är speciell i det här sammanhanget. Kan du berätta mer om det, Cecilia?

Cecilia:

Vi har ju haft turen, ska vi säga, att bli utvalda till samisk förskola.Så här kommer vi att ha både samisk kultur, synlig, och vi kommer att jobba med det samiska språket. Så är det.

Kristina:

Finns det några anledningar till att just den här förskolan blev vald?

Cecilia:

Det var egentligen i samråd med samerna. De hade önskemål om att det skulle finnas möjlighet till skog, vatten och eld. Det var de tre elementen de ville skulle vara synliga i förskolan, i den verksamheten där den samiska förskolan skulle finnas. Och det har vi möjlighet till här.

Vi ligger centralt belägna, men vi har också tillgång till skog, vi har tillgång till vatten och så har vi möjlighet till eld ute på gården. Vi har en ny, fantastisk stor, fin gård där det går att arbeta mycket med det.

Kristina:

Den här profileringen är ju förstås inte färdig från dag ett. Kan du berätta lite grann om era tankar, hur ni ska utveckla det och vad är prioritet just nu?

Cecilia:

Nej, du har helt rätt. Det är absolut inte klart från dag ett. Så är det. Sen är det ju det att vi kommer att måste jobba mycket med våra lärmiljöer. Vi vill att det samiska ska synas i våra lärmiljöer. Vi vill att språket ska få vara levande i våra lärmiljöer.

Så vi börjar utifrån barngruppen och de förutsättningar vi har.

Vi har till exempel startat ett projekt nu som utgår från Plupp, där vi kommer att börja prata lite mer om fjällen, om naturen och successivt väva in det här i våra lärmiljöer och i vår verksamhet.

Kristina:

Så nu är det bara för samiska förskolebarn att söka sig hit?

Cecilia:

Absolut, de är vi så välkomna.

Kristina:

Vi har också fått in en tittarfråga via LinkedIn. Kan kommunen nu börja döpa olika områden, byggnader, gator till samiska namn? Ulla-Maija?

Ulla-Maija:

Det är så roligt att vi har fått in en sådan fråga, för det är faktiskt ett arbete som vi har på gång. I kommunen har vi en funktion som heter namnberedningsgrupp. Där pågår det dialog tillsammans med Skellefteås sameförening kring hur man skulle kunna lyfta det samiska kulturarvet och det samiska språket in i den här namngivningsprocessen. Så arbetet är på gång, det är inte klart på något sätt än, men vi jobbar på.

Kristina:

Någonting annat? Någonting sista medskick till de tittare som ser just nu?

Cecilia:

Det är jättespännande att få jobba med det här och jag känner att det kommer att kunna bli en jättefin förskoleverksamhet.

Kristina:

Tusen tack Ulla-Maija, tusen tack Cecilia.

Vi är förstås oerhört glada och stolta över att vi äntligen har fått bli ett samiskt förvaltningsområde.

Tack till alla er som har lyssnat.

Jag kan också tillägga att vi har försökt få med en representant från den samiska föreningen, men det funkade inte den här gången att lösa praktiskt, men förhoppningsvis nästa gång ska det gå att lösa.

Vi syns igen om ett par veckor.