Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Öppettider Visa öppettider

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Dialog om delaktighet våren 2016

Tänk om

Under april och maj 2016 bjöd kommunen in till fyra öppna dialogmöten om delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Målet med träffarna var att få en nulägesbild av vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Målgruppen för dialogträffarna var personer eller närstående till personer med egna funktionsnedsättningar. Här finns en sammanställning av vad som kom fram på mötena.

Välj avsnitt du vill läsa mera om

Avsnitt 1

Vad fungerar bra idag i Skellefteå när det gäller tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar?

 

Avsnitt 2

Vad behöver utvecklas i Skellefteå när det gäller tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar?

Vad fungerar bra idag i Skellefteå när det gäller tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar?


Trafik och framkomlighet

  • Man håller nu på med typskissar för t ex busshållplatser. Det ska bara finnas ett sätt att bygga en busshållplats för centralort och ett sätt att bygga på landsbygd.
  • Representanter för funktionshindersrörelsen har varit inbjudna att informera vid uppstartsmöten för snöröjningen två år i rad och tycker att de åtminstone delvis tagit till sig synpunkterna.
  • Bra att röstutrop och bildskärmar börjar komma igång på lokalbussarna.

Kommunikation

  • Teckentolkning av kommunfullmäktige två timmar per möte är en bra början men mer önskas.
  • Bra i kommunens kundtjänst – ”jag går bara in och börjar teckna så hämtar de en person som kan teckenspråk”.
  • Bra att man kan skicka mail på teckenspråk till kommunen (filma in). Önskemålet är dock att även svaret skulle vara på teckenspråk.


Organisation och utveckling

  • Det är svårt att känna av balansen mellan hur man skulle vilja att det skulle vara och de framsteg som redan gjorts.
  • Bra med samarbetet mellan föreningarna t ex genom Rådet för förebyggande av funktionshinders referensgrupp, men föreningarna och personer med funktionsnedsättning borde samarbeta ännu mera även utanför det som kommunen hjälper att styra upp.
  • Att kommunen har både delaktighetssamordnare och tillgänglighetsrådgivare visar att man ändå vill lyckas inom området. Bra med en person som man vet att man kan kontakta.
  • Det finns en vilja bland politiker att komma ut och träffa funktionshindersrörelsen om man bara bjuder in.
  • Det är viktigt att uppleva att man får gehör för ett förslag eller önskemål, att kommunen bjuder in och vill lyssna.
  • Det är positivt med ett forum som detta – för vi vill vara delaktiga.

 

Arbetsmarknad och utbildning

  • Teckenspråk finns numera att välja som merit när man söker arbete inom Skellefteå kommun.
  • Skolans beslut att teckenspråk ska ha status som minoritetsspråk ger teckenspråkiga barn chans att gå kvar på sin hemskola.
  • Solkraft ger möjligheter för individer som annars skulle haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden.
  • När det gäller studier på högskolenivå upplevs stödet till individer med funktionsnedsättningar vara välfungerande. 
  • Jättefin personal inom äldreomsorg och Stöd och service, men de får inte förutsättningarna att göra sitt jobb bra.


Fritid

  • Flera fina friluftsställen är tillgängliga i kommunen, bl a vid havsbadet i Byske är det asfalterade promenadstråk och sedan trätrall ned mot vattnet. Bra arbete mellan kommun och föreningar kring tillgängligt friluftsliv.
  • Stadsparken uppbyggd bra.
  • Ett gott exempel är enkelgympan på Friskis och svettis som är mycket uppskattad.

Övrigt tillgänglighet

  • Inom neuropsykiatrin har det hänt mycket de senaste åren. Förståelse och medvetenhet har ökat.
  • Delaktigheten för personer med elöverkänslighet ökar genom det elsanerade rummet som kan bokas i Brinken.
  • Elsaneringsbidraget som än så länge finns är viktigt och att kommunen hjälper med att försöka förbättra de elsanerade lägenheterna på Anderstorp.
  • Verkar finnas viss förståelse från kommunens sida kring att teckenspråkiga äldre gynnas av att bo på samma boende, men det är inte alls självklart idag att det blir så. 
  • Flera lekplatser i kommunen har åtminstone något lekredskap som är tillgängligt för barn med rörelsenedsättning och det är lättare att komma fram på fler ställen i de nyare lekplatserna.
  • I Byske är man nöjd med hur uteserveringar är placerade, försvårar inte framkomligheten.
  • Den mobila lyften på Edda är bra – kan flyttas och justeras efter individ.
  • Skötbordet för vuxna som nu blir verklighet i Brinken tack vare ett medborgarförslag som gick igenom.



Vad behöver utvecklas i Skellefteå när det gäller tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar?


Trafik och framkomlighet

  • Cykelväg och gångvägen längs Storgatan är farlig. Där behöver dessa vara skilda åt. Kanske inte kan göra det perfekt på en så smal väg – men det kan förbättras, t ex måla cykelsymboler på marken.
  • Trottoarer används som snöavställningsplats under vintern, vilket tvingar ut oskyddade trafikanter i trafiken. Många äldre och personer som har svårt att röra sig blir socialt isolerade på grund av detta.
  • Borde göras fler punktinsatser från polisen mot cyklister på gågata.
  • Uteserveringar och skyltning utanför butiker står mitt i ledstråk och politiker väljer att acceptera att det är så även om personer med synnedsättning påpekar problemet.
  • Sinusplattor fungerar inte alls som ledstråk på vintern heller eftersom de inte sopas för hand.
  • Trottoaren på Södra järnvägsgatan har väldigt höga kanter och väldigt få övergångsställen.
  • Det är ett problem att trottoarer och gator lutar väldigt mycket på många håll i kommunen. Ute i småorterna är det också ett problem att många av de trottoarer som finns kvar är söndersprängda av t ex rötter som skjuter upp underifrån. Det gör det mer svårframkomligt och otryggt.
  • Att åka buss är omöjligt för elöverkänsliga.


Information och kommunikation

  • Det behöver bli mycket bättre skyltat i handeln.
  • Teckenspråktolkning endast två timmar på kommunfullmäktige och någon annan än döva beslutar om vad som ska tolkas, alltså vad döva ska tycka är intressant. Kommunen borde anställa en egen teckentolk till fullmäktige.
  • Döva och dövblinda personer inom äldreomsorgen har ingen att prata med, ingen kan teckenspråk. Personalen skriver lappar eller skriver på iPad.
  • Delaktigheten för de äldre upplevs inte fungera. När något ska förändras så kommer informationen kommer för sent eller inte alls.

 

Organisation och utveckling

  • Kommunen behöver utöva mer tillsyn och stänga ställen som inte uppfyller lagkraven. Även med nya lagkrav ligger det på enskilda att göra anmälan. Den pressen minskar om kommunen utövar tillsyn och agerar på resultatet. 
  • Myndigheter upplevs inte ta tag i ens ärende. Inte heller kontakten mellan myndigheter i Skellefteå upplevs fungera. Lätt att falla mellan stolarna.
  • Politikerna ska delta mer i dialoger med allmänheten och lyssna mera, det är ändå de som har makten att förändra.
  • Varje funktionshindersgrupp borde ha någon att vända sig till i kommunens olika verksamheter, inte bara en övergripande delaktighetssamordnare.
  • Kommunen säger alltid att de löser problemen när de uppstår, men det fungerar inte så. Åtgärder ska inte sättas in efter behov utan ska redan finnas.
  • Det finns en vilja och man tar ofta fram fina dokument – men det saknas ofta en strategi för hur det ska användas. Och om man som individ har goda exempel – vart och till vem ska man vända sig.
  • Upplevelsen är att man aldrig blir tillfrågad om vad man behöver utan allt måste ske på invånarens eget initiativ. Kanske är det ekonomiskt att man inte frågar – om man frågar så blir det för dyrt.
  • Samhället behöver bli bättre på att fråga dem det berör, alltså personer med funktionsnedsättning som är experter på sina behov. Inte bara tro att man kan eller hänvisa till att man följer praxis.
  • Upplevelsen är att det inte räcker med att påpeka det som inte fungerar en gång utan för varje liten sak måste man ställa samma fråga många gånger, oavsett om det är till kommunen eller privata fastigheter. Företag lär inte av varandra; för varje gång är upplevelsen att man måste börja om från början.
  • Kommunen behöver göra studiebesök till Luleå för att lära av deras arbete med tillgänglighet.
  • Upplevelsen är att när man gör nytt så vill man inte ta input från andra – man vill göra som man gör i Skellefteå Det finns många med funktionsnedsättningar som är ensamma och inte har anhöriga eller annat nätverk. Dessa hamnar ofta i kläm då systemet bygger på att du har anhöriga som kan hjälpa dig med sådant du inte kan få hjälp av samhället med. Du kan bara få stöd av samhället till en viss gräns.
  • Alla olika funktionshindersgrupper diskrimineras i kommunen.
  • Funktionshindersgrupperna tystnar, får dåligt samvete och tycker att de bara klagar.
  • Funktionshindersgrupperna borde gå tillsammans för att driva frågor men har svårt att engagera nya och befintliga medlemmar och skapa tryck.
  • Det minskar möjligheten att vara spontan när man som teckenspråkig måste beställa tolk till alla offentliga möten.


Arbetsmarknad och utbildning

  • Det är svårt för personer med funktionsnedsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är mycket möten – vilket försvårar för många individer. Många myndigheter är inblandade och har ett ansvar men upplevelsen är att de bara skyller på varandra. 
  • Det finns också ett problem med privata arbetsgivare. Det som finns att erbjuda personer med funktionsnedsättning är ofta för lätta arbeten, vilket inte blir meningsfullt.
  • Utbilda personal i teckenspråk, eller ännu hellre anställ individer som kan teckenspråk (det är lättare att ge en annan utbildning till personen som kan teckenspråk än att lära personen ett helt nytt språk)
  • Med införande av surfplattor/datorer till varje elev i skolan kommer antalet elöverkänsliga att öka.

Kunskapsnivå

  • Saknas en expert inom dövområdet i kommunen. Någon som kan sprida teckenspråkskunskap och kunskap om dövkultur med mera.
  • Kompetensutveckling i kundtjänst om teckenspråk och tekniska hjälpmedel.
  • Det behövs utbildning för beställarkompetens och hur man gör verksamhetsbeskrivningar så att beställningen blir rätt vid om- och nybyggnation.
  • Saknas kunskap om att svenska inte är dövas första språk, utan att det är svenskt teckenspråk. Det gör att många äldre döva inte kan förstå skrivna lappar.
  • Det är en kunskapsfråga, t ex att man inte kan skicka information via dator till elöverkänsliga.
  • Upplevelsen är att de som arbetar med belysning inte har den kunskap som krävs. Installerar till exempel nya lampor vid gångvägar som inte lyser på själva gångvägen.


Fritid

  • Det har funnits en kommunal fiskebrygga i Byske som varit tillgänglig – den har dessvärre tagits bort.
  • Det behövs fler sittplatser med armstöd längs t ex promenadstråk. Måste placeras så de inte stör framkomligheten för personer med synnedsättning.
  • Nya idrottshallen på Balder, där det ska finnas ett litet rum med taklyft. Önskemål hade varit att ha en taklyft i stora hallen så man kan köra racerunning. Att bli hänvisad till den lilla salen gör att det inte går att vara så många – det blir begränsat och försvårar integrering med andra.
  • Hissen i idrottenshus är inte framkomlig.
  • Det är trappor upp till bubbelpoolen på Eddahallen, så personer med rörelsenedsättning eller balanssvårigheter tar sig inte dit.
  • Handikapplatserna på teater och hockey är de sämsta och dyraste platserna.


Larm och säkerhet

  • Tillgängligt brandskydd är svårt. Vad händer när man behöver hiss och larmet går, då hissen stängs av?
  • Ofta finns inte heller blinkande brandlarm, endast ljud.
  • I Brinken är det inte tillräckligt ljust i utrymningsvägarna. Dessutom är alla utrymningsvägar via trappor, det kan vara svårt för synskadade att gå i trappor särskilt nedåt.
  • Osäkerhet kring hur trygghetslarmet fungerar för döva. Det är inte anpassat för döva. Direktkontakt behöver finnas – inte via bildtelefon.

Övrigt tillgänglighet

  • Fixa till enkla saker som gör stor nytta, t ex kontrastmarkeringar av glasparter, kanter mm. Markeringar i trappan på CK – och i alla trappor och rulltrappor.
  • På många ställen där ramper eller hissar finns så är de inte användbara. För brant lutning eller för svårmanövrerade hissar.
  • Det finns några platser i Skellefteå som är bra upplysta, men det behöver finnas bra belysning överallt som inte bländar. För synskadade kan det bli stora problem – särskilt när det går från ljust till mörkt.
  • Vid beställning av lokal är det viktigt att arrangören ser till att lokalen passar alla, inga störningsmoment av ljud eller annat.
  • Handikapptoaletter saknar skyltar i vissa fall och toaletterna fylls med personer som inte har där att göra.
  • Det måste byggas boende som passar för alla. t ex personer med elöverkänslighet har det mycket svårt på bostadsmarknaden och ett friskt boende är a och o för att kunna fungera.
  • Evakueringsboende behövs för elöverkänsliga.
  • Gör äldreboenden och hemtjänstgrupper som är specialiserade på teckenspråk
  • Dåligt med offentliga tillgängliga toaletter i hela kommunen men ännu mer i småorterna.
  • Maten till de äldre upplevs ha blivit sämre. Mindre portioner men näringsberikad, som gör att allt smakar illa. Passar inte alla och det fungerar inte i kommunikationen mellan hemtjänst/vårdpersonal och måltidsenheten.

 

Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Informationen granskades: 2016-09-07