Risker i kommunen

Skellefteå är en trygg kommun att bo och leva i. Men liksom i alla andra kommuner kan störningar och samhällskriser uppstå.

Några exempel är:

Mycket i vår vardag bygger på att vi har tillgång till el. Att plötsligt behöva klara sig utan ström kan därför kännas riktigt svårt. Det svenska elsystemet är driftsäkert, men ändå sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder.

Utan el slutar vattenförsörjning och avlopp att fungera. Även system för tele- och datakommunikation påverkas. Det kan leda till att det till exempel inte går att ta ut pengar i uttagsautomater eller använda mobiltelefon eller dator. De människor som behöver hjälp till vardags kommer också att få hjälp först vid en kris. Om du är frisk och klarar din vardag själv kan du därför få vänta längre innan du får hjälp.

Förbered dig på ett strömavbrott så här

  • Ha ficklampor och reservbatterier hemma på ett lättillgängligt ställe.
  • Ha stearinljus, värmeljus, tändstickor/tändare lättillgängliga.
  • Ha dunkar hemma som du kan ha vatten i.
  • Ha tillgång till livsmedel som inte kräver uppvärmning.
  • Ha hygienartiklar som fungerar utan vatten, t.ex. våtservetter.
  • Ha telefonnummer till exempelvis anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården uppskrivna på papper.
  • Ha ett husapotek hemma med dina viktigaste läkemedel.
  • Ha kontanter hemma.
  • Ha extra laddningsbatterier (powerbank) till mobiltelefonen.

Detta kan du göra för att förenkla under ett strömavbrott

  • Lyssna på Sveriges Radio P4 lokalkanalen.
  • Lyssna på bilradion om du saknar annan radio.
  • Avdela ett rum där familjen vistas så bevarar ni värmen längre.
  • Om det är vinter och kallt kan du tömma frysen och lägga känsliga matvaror utomhus, exempelvis på uteplatsen eller balkongen.
  • Laga mat på campingkök eller grill om inte ugn eller spis fungerar.
  • Elda i kakelugn eller kamin om du kan. Öppna fönstren och vädra ibland. Om du eldar går det åt mycket syre.
  • Håll kontakt med dina grannar och se till så att de också klarar sig.
  • Viktig information kommer du att få via Sveriges Radio P4 lokalradion. Det kan tillexempel vara information om var du kan få hämta dricksvatten eller var det finns ordnat värmestugor.

Mer information om elstörningar på Krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Om efterfrågan på el är större än tillgången kan Sverige drabbas av elbrist. Vid elbrist finns risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av landet. För att skydda elförsörjningen kan elnätsföretagen då periodvis tvingas koppla från elanvändare. Lägre prioriterade elanvändare får då räkna med återkommande strömavbrott.

Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att utveckla ett system för styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist (mindre än en vecka). Systemet kallas Styrel.

Styrel bygger på att kommuner och elnätsföretag tillsammans identifierar samhällsviktig verksamhet och planerar för hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist.

Skellefteå kommun upprättar en sådan prioriteringslista tillsammans med Skellefteå Kraft. Länsstyrelsen är områdesansvarig myndighet på den regionala nivån och koordinerar bedömningarna inom länet.

Kommunen behöver fatta två beslut – först vilka typer av samhällsviktiga verksamheter som ska vara prioriterade och i vilken ordning. Därefter, när de praktiska möjligheterna att strömförsörja de prioriterade har utretts, så väljs de fysiska el-linjer som alltid ska ha ström vid en bristsituation.

Oavsett planer kan ingen elanvändare garanteras fullständigt säkra leveranser. Varje elanvändare har ett eget ansvar för att kunna hantera konsekvenserna av ett elavbrott.

Mer information finns hos:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.

Energimyndigheten Länk till annan webbplats.

Vid störningar i telefonin kan det bli problem att ringa larmsamtal till 112 eller söka information via telefonen. En batteridriven radio kan vara bra att ha för att kunna få till sig information vid en telestörning.

Telestörningar kan inträffa till exempel på grund av extremt väder som i sin tur orsakar elavbrott. Extremt väder kan till exempel vara storm eller snöstorm. Även översvämningar kan orsaka elavbrott och telestörningar.

Batteridriven radio, ett bra komplement

Sveriges radio P4 är Sveriges beredskapskanal och informerar om större händelser och störningar. Vid ett elavbrott är det därför bra att ha en radio som drivs på batterier, solceller eller på annat sätt inte är beroende av hushållsel.

Mer information om telestörningar hos Krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Smittsamma sjukdomar kan spridas mellan människor, mellan djur och människor eller via livsmedel eller vatten. I vissa fall kan sjukdomar påverka samhället.

Det finns en risk för att bli smittad av allvarliga sjukdomar i Sverige. Infektioner är ett problem både inom och utanför landets gränser och därför arbetar sjukvården och myndigheterna för att förhindra att sjukdomar sprids.

Beredskap inför utbrott

Stora infektionsutbrott kan få svåra konsekvenser för samhället och det finns därför en beredskap för sådana situationer. Ju allvarligare en smittorisk är, desto mer kraftfulla åtgärder.

Ett omfattande arbete görs också för att förebygga smittsamma sjukdomar hos djur, för att minska lidande hos djuren och för att de ska få vara friska och må bra. Friska djur underlättar också produktionen av säkra livsmedel och människor skyddas mot sjukdomar som sprids direkt mellan djur och människa.

Läs mer om smittsamma sjukdomar på Krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Extremt väder kan orsaka störningar i samhällsfunktioner och risker för människor. Exempel på extremt väder är snöstormar, höga temperaturer och översvämningar. I denna text får du information om hur du kan förbereda dig för extremt väder.

I Sverige skiftar vädret normalt men när väderförhållandena förändras och påverkar exempelvis strömförsörjning, telekommunikationer, transporter och annat kan det orsaka en samhällskris. Exempel på extremt väder är: översvämning, höga temperaturer, gräs- och skogsbrand samt vinteroväder.
Det är viktigt att känna till att under en samhällskris är samhällets resurser begränsade och kommer framförallt att användas till de mest utsatta. Detta innebär att de flesta invånarna kommer att få ta hand om sig själva och har därför ett eget ansvar att förbereda sig.

Så förbereder du dig för extremt väder

Sannolikheten för att drabbas av extremt oväder är hög och det viktigt att vara förberedd. De fyra grundläggande behov du ska uppfylla är: kommunikation, vatten, mat och värme.

Det bästa sättet att förbereda sig är genom att ha en så kallad krislåda hemma. I krislådan samlar du de resurser du behöver inför en samhällskris, exempelvis extremt oväder.

På vår sida om krislådan hittar du information om vad du behöver ha i din krislåda och även i ditt skafferi.

Skellefteå kommuns sida om krislåda

Översvämning

Översvämningar är vanliga i samband med vårflod eller vid kraftigt regn. Som fastighetsägare har du ett eget ansvar att skydda dig själv och din egendom.

Detta kan du göra för att förbereda inför en översvämning

  • Fråga kommunen hur risken för översvämning är där du bor. Detta är extra viktigt om du bor i närheten av ett vattendrag, sjö eller vid kusten.
  • Du kan behöva en barriär som skyddar det som är viktigast. Fundera på ett bra läge för en barriär.
  • Hyr eller köp vattenpumpar i god tid innan en översvämning är på gång. Träna på att använda pumparna i förväg.
  • Följ väderprognoser där SMHI utfärdar varningar – om du misstänker att det finns risk för översvämning i ditt område.

Detta bör du tänka på under en översvämning

  • Undvik att gå eller köra bil genom översvämmade områden. Det är lätt att missa trottoarkanter, refuger och annat. Strömmande vatten kan lätt dra omkull dig eller föra med sig bilen.
  • Om översvämningen hindrar dig att lämna huset eller en plats, stanna kvar på ett högt och säkert ställe där du kan bli hämtad av räddningspersonal.
  • Större översvämningar kan öka risken för ras, skred, transportstörningar, strömavbrott samt risk för försämrat dricksvatten. Håll dig informerad.

Utrymning

Om samhällskrisen hotar liv eller hälsa kan det finnas behov av att utrymma ett område eller en fastighet. Det kan ske vid exempelvis vid en naturolycka som gräs- eller skogsbrand, utbrott av smitta m.m.

För att veta vad som gäller är det viktigt att hålla dig informerad, exempelvis genom att lyssna på Sveriges Radio P4. Information om utrymning kommer att förmedlas via ett Viktigt meddelande till allmänheten, ett så kallat VMA.

Skellefteå kommuns information om VMA

Ibland inträffar händelser som gör att vi riskerar att bli sjuka av vattnet eller maten. Det kan till exempel orsakas av smitta eller giftiga ämnen i mat eller vatten.

Vatten kan hotas om det till exempel utsätts för en hög koncentration av förorenande ämnen. Vattenproblem kan också bero på att det finns för lite eller för mycket vatten.

I dag är kunskapen om många risker i maten stor och det finns regler för att skydda dig som konsument.

Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Bra dricksvatten är också en förutsättning för att övrig livsmedelsindustri ska fungera, till exempel bryggerier, mejerier och slakterier.
Ett sätt att förbereda sig inför en händelse där kvalitet och tillgång till vatten påverkas är att förvara en lämplig mängd vatten i bostaden, till exempel i form av fyllda flaskor i en krislåda.

Om en samhällskris inträffar där tillgången till rent vatten minskar kommer du att få mer information om hur du ska agera via kommunen, medier och myndigheter i länet.

Läs mer om hot mot livsmedel och dricksvatten på Krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Utsläpp av farliga ämnen kan påverka samhället på många olika sätt. Här får du information om hur du ska förbereda dig eller agera vid till exempel utsläpp av giftig gas, farliga ämnen i dricksvattnet eller om det inträffar en kärnteknisk olycka.

Vid ett utsläpp av kemikalier och ämnen som är farliga för allmänheten ska räddningstjänsten skicka ut ett VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten. VMA-signalen ska alltid följas av ett varningsmeddelande i Sveriges Television och Sveriges Radio P4.

Detta får du veta i ett varningsmeddelande vid utsläpp av farliga ämnen

  • Vad som har hänt.
  • Vad som är det akuta hotet.
  • Information om vad du ska göra för att skydda dig.
  • Vad allmänheten ska göra för att underlätta räddningsarbete.

Ofta kan varningsmeddelandet vid farliga utsläpp handla om att du ska

  • Gå in – du har bättre skydd mot gaser eller radioaktiva ämnen inomhus än utomhus.
  • Stänga dörrar, fönster och ventilation. Då kommer det inte in förorenad luft.
  • Lyssna på Sveriges Radio P4. Där får du information om vad som har hänt.
  • Hjälp andra. Till exempel kan du släppa in personer som behöver skydd inomhus.
  • Stanna inne.

Om olyckan drabbar dricksvatten och kranvattnet så kan meddelandet handla om var du kan få tag i friskt vatten.


Din beredskap vid kärnteknisk olycka (Krisinformation.se) Länk till annan webbplats.

Kemikalieolyckor (Krisinformation.se) Länk till annan webbplats.

Skellefteå kommuns information om VMA, viktigt meddelande till allmänheten

Både samhället i stort och du som enskild medborgare är beroende av fungerande data- och telekommunikation. Den tekniska utvecklingen med fler IT-beroende tjänster och uppkopplade prylar innebär också nya sårbarheter.

Skellefteå kommun har ett väl etablerat informationssäkerhetsarbete. Både teknisk säkerhet och verksamheternas rutiner följs upp regelbundet och utvecklas för att säkerställa att kommunen följer lagstiftning och internationella standarder.

IT-störningar och informationssäkerhet (krisinformation.se) Länk till annan webbplats.

Sverige har drabbats av flera terrorattentat och det finns en risk att det händer igen. Sannolikheten att du ska drabbas av ett attentat är låg, men konsekvenserna kan vara mycket allvarliga.

Terrorism (krisinformation.se) Länk till annan webbplats.

Farlig verksamhet

I Skellefteå finns dessutom flera anläggningar med så kallad farlig verksamhet. Exempel på anläggningar som berörs är:

  • så kallade sevesoanläggningar (anläggningar där det finns risk för kemikalieolyckor) och andra typer av verksamheter som hanterar farliga varor eller ämnen i stor omfattning
  • dammar
  • flygplatser
  • gruvor.

Mer information om farlig verksamhet

Risk- och sårbarhetsanalys

Alla kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter är skyldiga att sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser, så kallade RSA. Syftet med arbetet är att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser. Skellefteå kommun arbetar fortlöpande med sin risk- och sårbarhetsanalys, och de risker som presenteras på dessa sidor är sådant som har uppmärksammats i det arbetet.

Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr där du bland annat kan läsa om de fyra största riskerna och hoten som finns i Västerbottens län och hur du kan förbereda dig på ett bra sätt. Broschyren är i pdf-format och kan dessutom beställas på följande språk:

engelska
finska
meänkieli
sydsamiska
nordsamiska
romani lovari
romani arli
romani kalderash
jiddisch

Se även

Länsstyrelsens information om krisberedskap Länk till annan webbplats.

Svensk krishantering bygger på samverkan. Det gäller samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor. Ingen kan ensam avvärja eller hantera en kris.

Inom Skellefteå kommunkoncern finns två samverkansforum: En samverkansgrupp för krisberedskap och ett lokalt råd för krisberedskap. Syftet är att samverka och uppnå samordning i planerings- och förberedelsearbetet; före, under och efter en samhällsstörning samt att vid en händelse samordna och informera allmänheten om händelsen. Samverkansgruppen består av representanter från flera förvaltningar och kommunägda bolag. Den andra gruppen, lokalt råd för krisberedskap, består av stora aktörer i Skellefteå, från näringslivet och andra myndigheter.

Samverkan sker även på länsnivå. I Västerbotten finns en överenskommelse mellan länsstyrelsen, kommunerna och ytterligare ett antal myndigheter och krisaktörer om samverkan före, under och efter samhällsstörningar.

Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län (Länsstyrelsen) Länk till annan webbplats.

En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna.

Ansvarsprincipen

Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare. Aktörer har även ett ansvar att agera i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.

Likhetsprincipen

Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen

En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser.

Krishanteringens grunder (krisinformation.se) Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: