Akut hjälp

Behöver du eller vet du om någon som snabbt behöver hjälp? Här hittar du telefonnummer till akut hjälp, social beredskap och andra jourtelefoner.

SOS alarm 112

Nödnumret 112 till SOS alarm ringer du vid fara för liv, egendom och miljö. Med 112 når du bland annat ambulans, polis, räddningstjänst, giftinformation, social beredskap och jourhavande medmänniska, kurator och präst.

Läs mer på 112.se Länk till annan webbplats.

SOS alarm 113 13

Numret är till för att minska belastningen på nödnumret 112 vid stora händelser. Du kan ringa 113 13 för att både få och lämna information vid olyckor och kriser.

Läs mer om informationsnummer 113 13 Länk till annan webbplats.

Social beredskap

Vardagar 8.00-16.00: Ring 0910-73 50 00 och fråga efter Individ- och familjeomsorgens mottagningsenhet.

Vardagar 17.00-22.00: Ring 112 och fråga efter social beredskap. Du kopplas då till en socialsekreterare.

Helger 8.00-22.00: Ring 112 och fråga efter social beredskap. Du kopplas då till en socialsekreterare.

Dag före röd dag når du social beredskap 13.00-22.00.

När det inte är lika akut

  • Polis
    114 14 (när det inte är akut)
  • Sjukvårdsrådgivningen
    1177 (dygnet runt)
  • Risklinjen
    020-93 00 00
  • Räddningstjänst/brandkår
    0910-73 50 00 (när det inte är akut)
  • Socialkontoret
    0910-73 50 00

Orosanmälan - misstanke om att barn far illa

Om du känner oro eller misstänker att ett barn eller en ungdom i din omgivning far illa på grund av till exempel fysiskt eller psykiskt våld, missbruk, vanvård, sexuellt utnyttjande, självskadebeteende eller att du misstänker att en vårdnadshavare inte har förmåga att ta hand om sitt barn kan du göra en orosanmälan till Individ och familjeomsorgen.

Du behöver inte ha bevis. Det räcker att du misstänker någon form av missförhållande.

För att få en så tydlig bild som möjligt av hur barnet eller den unge har det är det viktigt att du lämnar alla uppgifter du har.

Gör en orosanmälan som privatperson

Som privatperson kan du välja att vara anonym, men då blir det svårare för socialtjänsten att utreda ärendet. Om du vill vara anonym ska du inte uppge ditt namn eller andra detaljer om dig själv som gör att din identitet kan avslöjas när du kontaktar socialtjänsten. Tänk på att ditt namn kan framgå av till exempelvis din mejladress.

Som privatperson får du inte veta hur socialtjänsten utreder ärendet och vilka åtgärder som vidtas.

Gör en orosanmälan i tjänsten

Vissa yrkeskategorier har anmälningsskyldighet. Det innebär att de genast ska anmäla till socialtjänsten om de vet eller misstänker att ett barn eller ungdom far illa.

Anmälningsskyldigheten gäller till exempel personal inom hälso- och sjukvården, tandvården, skolan och förskolan, socialtjänsten och kriminalvården. Men också andra som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven verksamhet. Till exempel på en ungdomsgård.

Om du gör anmälan i tjänsten ska du berätta vem du är och var du jobbar. Mer information om anmälningsskyldigheten finns i socialtjänstlagen (2001:453) kapitel 14. Länk till annan webbplats.

När du gör en orosanmälan i tjänsten har du oftast möjlighet att få återkoppling om socialtjänsten inte inleder utredning, inleder utredning eller om en utredning redan pågår. Detta gäller barn och unga under 18 år.

Skicka in orosanmälan

Snabbast och enklast gör du en orosanmälan via vår e-tjänst:

Lämna in en orosanmälan (Länk till annan webbplats)

Du kan också fylla i en blankett , 101.1 kB.och posta den, alternativt lämna in den till kommunens kundtjänst.

Observera att du ska anmäla till den kommun där personen det gäller bor. Alla orosanmälningar hanteras skyndsamt.

Vad händer när socialkontoret har fått in min anmälan?

Socialtjänsten hanterar alla orosanmälningar skyndsamt. Vid behov kan socialtjänsten inleda en utredning. Då träffar socialsekreterare personen eller familjen som anmälan gäller och går igenom deras situation tillsammans med dem.

Du som anar att ett barn eller en ungdom far illa

Det är alltid vuxnas ansvar att uppmärksamma och agera när ett barn signalerar att det inte mår bra. Om du är orolig bör du försöka prata med barnet och försöka att förstå lite mer av hur barnet har det. Visa att du ser, bryr dig om och vill hjälpa.

Om du känner oro eller misstänker att en vuxen person i din omgivning far illa på grund av till exempel missbruk, våldsutsatthet eller annan form av social problematik kan du anmäla det till Individ- och familjeomsorgen (socialtjänsten).

För att få en så tydlig bild som möjligt av hur personen har det är det viktigt att du lämnar alla uppgifter du har.

Om du inte har anmälningsskyldighet har du möjlighet att göra en anonym anmälan. Om du vill vara anonym ska du inte uppge ditt namn eller andra detaljer om dig själv som gör att din identitet kan avslöjas när du kontaktar socialtjänsten. Tänk på att ditt namn kan framgå av till exempelvis din mejladress.

Om du anser att faran är akut ska du ringa 112.

Skicka in orosanmälan

Snabbast och enklast gör du en orosanmälan via vår e-tjänst:

Lämna in en orosanmälan (Länk till annan webbplats)

Du kan också fylla i en blankett , 101.1 kB.och posta den, alternativt lämna in den till kommunens kundtjänst.

Observera att du ska anmäla till den kommun där personen det gäller bor. Alla orosanmälningar hanteras skyndsamt.

Känner du oro för en familjemedlem, granne eller vän som kan behöva stöd och hjälp i sin vardag? Då kan du göra en anmälan om oro till socialtjänsten.

Oro kan exempelvis handla om att din närstående inte får i sig tillräckligt med mat eller att han eller hon på annat sätt utsätter sig för risker i vardagen. Det kan handla om att den närstående börjar bli glömsk eller nedstämd men själv inte klarar av att be om hjälp. Det kan även handla om någon form av missförhållande såsom olika former av våld eller dåliga levnadsförhållanden.

En oro kan även handla om att en person har svårt att sköta sina läkemedel eller sina hälso- och sjukvårdskontakter. I dessa fall ska man, i första hand, vända sig till den hälsocentral som finns belägen på det område som personen bor på.

För att anmäla oro för äldre och personer med funktionsnedsättning – kontakta socialtjänsten genom att ringa Skellefteå kommuns kundtjänst på 0910-73 50 00 (tryckval 1).

För att göra en anmälan om oro behöver du inte veta säkert att något är fel, det räcker att du har en misstanke eller känner oro för personens situation.

Som privatperson kan du välja att vara anonym. Oavsett om du väljer att vara anonym eller inte har den som anmälan gäller rätt att ta del av allt innehåll i anmälan.

Samordnad individuell plan - SIP

Personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst är enligt lag skyldiga att samordna hjälp om de upptäcker att någon har behov av det och samordning efterfrågas. SIP ska erbjudas i situationer där individen behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Socialtjänsten

Personal inom socialtjänsten finns att nå under olika tider på dygnet.

Vardagar 8.00-16.00: Ring 0910-73 50 00 och fråga efter Individ- och familjeomsorgens mottagningsenhet.

Vardagar 17.00-22.00: Ring 112 och fråga efter social beredskap. Du kopplas då till en socialsekreterare.

Helger 8.00-22.00: Ring 112 och fråga efter social beredskap. Du kopplas då till en socialsekreterare.

Dag före röd dag når du social beredskap 13.00-22.00.

Våld i nära relationer

Våld mot en partner i en nära relation är ett brott. Har du eller någon i din närhet blivit utsatt för våld och hot? Tveka inte att söka hjälp!

Kvinnofridslinjen

Ring 020-50 50 50 dygnet runt gratis utan att det syns på telefonräkningen. Kvinnofridslinjen är en nationell stödlinje för våldsutsatta. De som svarar har hög kompetens kring våldsproblematik och kan hänvisa till rätt instans på din hemort. Tillgång till tolkservice.
Kvinnofridslinjen - nationell stödtelefon Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kvinnojouren

Guldstadens kvinnojour är en förening som kan hjälpa dig som känner dig rädd, hotad eller misshandlad. Guldstadens kvinnojour är ingen myndighet och tillhör inte kommunen, något politiskt parti eller någon religion. Hos kvinnojouren arbetar bara kvinnor och de har alla tystnadsplikt. Om du vill kan du vara anonym och inte berätta vad du heter när du pratar med jouren.

Vad kan kvinnojouren hjälpa mig med?

Guldstadens kvinnojour kan hjälpa dig genom att:

  • ordna ett skyddat boende för dig och dina barn där ni kan känna er säkra.
  • hjälpa dig att ta kontakt med till exempel Centrum för kvinnofrid, socialtjänst, läkare, polis, advokater och bostadsföretag.
  • ge dig råd och stöd i din situation.
  • följa med dig som stöd vid en rättegång.
  • ge dig och dina barn hjälp och stöd även när du har lämnat kvinnojourens boende.

Hur gör jag för att kontakta kvinnojouren?

Du kan ringa kvinnojouren måndag till fredag under dagtid på telefonnummer 0910-150 03. Om du behöver prata med någon under kvällar, nätter eller helger ringer du 112 och frågar efter social beredskap.

Polisen

Misshandel är ett brott som är straffbart både när det sker i hemmet och utanför. Det kan handla om både fysiskt och psykiskt våld, eller att bli tvingad till sex. Polisens uppgift är att utreda brottet och ditt behov av skydd. Du kan själv anmäla det som du har varit med om till polisen. Polisen kommer då att förhöra dig om det som har hänt. Vid förhör har du möjlighet att ta med dig någon du känner dig trygg med.

Vad kan polisen hjälpa mig med?

Polisen kan hjälpa dig på flera sätt:

  • Du kan få en skyddstelefon som du kan använda för att snabbt kalla på hjälp.
  • Den som har behandlat dig illa kan få besöksförbud och får då inte besöka och kontakta dig.
  • Du kan få skyddad adress så att myndigheterna inte berättar var man kan kontakta dig.
  • Om hotet är mycket stort kan du få skyddad identitet med nytt personnummer och namn så att det blir svårt att hitta dig.

Hur gör jag för att kontakta polisen?

Det finns två telefonnummer till polisen. Om det är bråttom ringer du nödnumret 112. Om du har frågor och det inte är bråttom ringer du telefonnummer 114 14. Det är samma nummer till polisen i hela Sverige. Du kan även skicka e-post till: polismyndigheten.vasterbotten@polisen.se

Domstolar och jurister

När en anmälan har kommit in till polisen avgör åklagare och domstol om den som är misstänkt ska anhållas och häktas, vilket de ofta gör om det till exempel finns risk för fortsatt misshandel. När polisen har utrett den misshandeln, bestämmer sedan en åklagare om det ska bli en rättegång mot den som är misstänkt.

Under rättegången är det åklagaren som hjälper dig och försöker bevisa att den som har slagit dig är skyldig till brottet. Du har även rätt att få ett juridiskt målsägandebiträde som kan hjälpa dig och ge dig stöd under utredningen och rättegången.

Om du behöver annan juridisk rådgivning, till exempel om skilsmässa, kan du vända dig till en privat advokatbyrå.

Vilken hjälp kan jag få i samband med en rättegång?

  • Du kan få gratis stöd under utredningen och rättegången av en jurist som kallas för målsägandebiträde. Polisen hjälper dig att ordna detta.
  • Du kan få gratis stöd från Centrum för kvinnofrid, Guldstadens kvinnojour och Brottsofferjouren i form av någon att prata med innan, under och efter rättegången.
  • Du kan ansöka om att få hjälp av staten att betala de kostnader som rättegången innebär.

Hur gör jag för att kontakta domstol och jurister?

Du kan vända dig till Åklagarmyndigheten om du har frågor och funderingar. Du når dem på telefon 010-562 64 80.

Sjukvården

Om du har blivit misshandlad, kontakta hälsocentralen eller akuten för att få hjälp med dina skador. Det är viktigt att du blir noggrant undersökt och att läkaren eller sjuksköterskan skriver ned och fotograferar de skador som du har fått. Försök att få träffa läkaren eller sjuksköterskan ensam utan att den som har slagit dig är med.

Hur kan sjukvården hjälpa mig?

Sjukvården kan hjälpa dig till fortsatt kontakt med:

  • En kurator som lyssnar på det du som vill berätta och som kan ge dig stöd och råd.
  • En psykiatrisk klinik på ett sjukhus där du kan få hjälp om du mår psykiskt dåligt.
  • Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) där dina barn kan få vård och hjälp om de mår psykiskt dåligt.

Hur gör jag för att kontakta sjukvården?

Ring 112 eller besök akuten om du behöver akut hjälp.

Om det inte är akut kan du själv direkt kontakta psykiatriska mottagningen i Skellefteå för att prata med någon. Du når dem på jourtelefon 0910-77 19 19.

Du kan också ringa barn- och ungdomspsykiatrin på 0910-77 19 20. De har öppet dagtid på vardagar.

Rådgivningen Oden - för problem med alkohol, droger eller spel

Personer som misshandlar andra kan ibland ha druckit alkohol. Både den som dricker och de som blir slagna behöver få hjälp. För att få den hjälpen kan du vända dig till Rådgivningen Oden där de som arbetar kan mycket om de problem som hör ihop med alkohol och andra droger. Du kan få prata med personalen ensam eller tillsammans med din familj.

Det kostar inget att besöka Rådgivningen Oden. Alla som arbetar på Rådgivningen Oden har tystnadsplikt och får inte berätta för andra om det som du säger till dem, om det inte är så att dina barn far illa. Då kontaktar personalen socialtjänsten.

Hur gör jag för att kontakta Rådgivningen Oden?

Du kan antingen besöka Rådgivningen Oden på Köpmangatan 13 F i Skellefteå eller så kan du ringa dit på telefon 0910-73 65 54. Deras telefontider är 08.00–17.00. Övriga tider kan du lämna ett meddelande på deras telefonsvarare så ringer någon upp dig.

Beroendeenheten

Om du har frågor om alkohol och andra droger kan du också kontakta Beroendeenheten på Skellefteå lasarett. Beroendeenheten finns nära den psykiatriska kliniken och har öppet dagtid.

Hur gör jag för att kontakta beroendeenheten?

Du når Beroendeenheten på telefon 0910-77 10 00. Dit kan du ringa under dagtid. Om du har frågor och funderingar kan du också ringa till jourlinjen för frågor om missbruk på 0910-77 19 30 klockan 16.00–09.00.

Brottsofferjouren i Skellefteå

Du som har varit med om eller sett ett brott kan få hjälp och stöd genom att ringa en brottsofferjour. De som arbetar på jourerna har gett ett tystnadslöfte och får inte berätta vidare det som du säger till dem.

Hur gör jag för att kontakta brottsofferjouren?

Du kan antingen ringa Brottsofferjouren i Skellefteå på 0910-70 18 20 eller Brottsofferjourernas riksförbund på 116 006. Du kan läsa mer om brottsofferjourernas arbete på Brottsofferjourernas riksförbund Länk till annan webbplats.

Social beredskap (socialjouren) ger akut hjälp till dig som behöver det eller till någon annan som du vet är i behov av hjälp. Det kan handla om våld, övergrepp eller andra akuta situationer, till exempel att ett barn far illa hemma.

Hur kontaktar jag social beredskap?

Vardagar 8.00-16.00: Ring 0910-73 50 00 och fråga efter Individ- och familjeomsorgens mottagningsenhet.

Vardagar 17.00-22.00: Ring 112 och fråga efter social beredskap. Du kopplas då till en socialsekreterare.

Helger 8.00-22.00: Ring 112 och fråga efter social beredskap. Du kopplas då till en socialsekreterare.

Dag före röd dag når du social beredskap 13.00-22.00.

Psykisk och social omsorg vid större olyckor

Inom kommunen finns en särskild grupp som arbetar med psykisk och social omsorg vid större olyckor och katastrofer. Gruppen kallas för Posom och kallas ut av SOS Alarm för att skapa stödcentrum dit du kan vända dig när det hänt något.

Det finns många du kan vända dig till för att få stöd, hjälp och rådgivning om du själv eller någon anhörig befinner sig i kris, behöver någon att prata med eller information och råd i någon fråga. Många av jourerna är bemannade dygnet runt, hela året och du som ringer får vara anonym. Många av jourerna drivs av ideella organisationer.

Barn och unga 6-17 år med psykisk ohälsa

Kontaktcenter barn och unga psykisk hälsa Västerbotten ger en samlad kontaktväg in till vården. De gör en bedömning och hjälper dig vidare till rätt typ av vård, till exempel rådgivning, hälsocentral eller en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Du når kontaktcentret genom att ringa tel. 1177 och välja knappval 2.

Kontaktcenter barn och unga psykisk hälsa Västerbotten Länk till annan webbplats.

Du som är 18-25 år kan kontakta Unga vuxna

Psykiatrisk mottagning unga vuxna är ett centrum för psykiatri för unga vuxna mellan 18 och 25 år. Du kan ringa dem på 0910-77 19 19 klockan 08.00–21.00. Om du vill prata med någon övrig tid, ring Vårdguiden på 1177.

Råd och stöd på mejl, chatt och telefon

Det finns många olika föreningar och organisationer som erbjuder råd och stöd på nätet och på telefon.

Läs mer på 1177 Länk till annan webbplats.

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och barnens hjälptelefon

Till barnens hjälptelefon hos Barnens rätt i samhället (Bris) kan du som är under 18 år ringa helt gratis på telefonnummer 116 111 om du vill prata med någon eller få hjälp och råd. Via Bris kan du också mejla och chatta med en kurator, skriva med jämnåriga i forum eller bara läsa om viktiga ämnen. Läs mer på

BRIS hemsida Länk till annan webbplats.

Du som är vuxen kan ringa Bris vuxentelefon

Om du är vuxen och har frågor eller behöver råd om dina egna eller andras barn kan du ringa Bris vuxentelefon. Genom den kan du också få råd vart du kan vända dig för ytterligare hjälp. Bris vuxentelefon har telefonnummer 077-150 50 50.

Du som varit med om brott kan ringa brottsofferjouren

Du som har varit med om eller sett ett brott kan få hjälp och stöd genom att ringa en brottsofferjour. De som arbetar på jourerna har gett ett tystnadslöfte och får inte berätta vidare det som du säger till dem. Du kan antingen ringa Brottsofferjouren i Skellefteå på 0910-70 18 20 eller Brottsofferjourernas riksförbund på 116 006. Du kan läsa mer om brottsofferjourernas arbete på Brottsofferjourernas riksförbund Länk till annan webbplats.

Är du under 25 och vill prata med någon?

Jourhavande kompis är en chatt för barn och ungdomar upp till 25 år. De som sitter i jouren är själva unga och inte experter, utan fungerar snarare som ett stöd, en första kontakt och hjälper dig att hjälpa dig själv. Du når dem via www.jourhavandekompis.se Länk till annan webbplats.. Jourhavande kompis har öppet måndag-fredag klockan 18.00–21.00 och lördag-söndag klockan 14.00–17.00. Jourhavande kompis är en del av Röda Korset.

Vill du prata med en präst?

Om du behöver prata med en präst under kvälls- och nattetid kan du ringa SOS Alarm på telefonnummer 112 och be att få prata med jourhavande präst. Prästen som du får prata med har absolut tystnadsplikt, vilket innebär att ingenting av det som du säger sprids vidare till någon annan. Du kan nå en präst via 112 alla dagar klockan 22.00–06.00. Om du vill prata med en präst under dagtid tar du antingen kontakt direkt med din församling eller med Skellefteå landsförsamling. Länk till annan webbplats.

Kvinnojouren hjälper dig som är utsatt för våld

Du som är utsatt för våld eller känner dig rädd och hotad kan få hjälp av Guldstadens kvinnojour. Hos kvinnojouren arbetar bara kvinnor och de har tystnadsplikt. Om du vill kan du vara anonym och inte berätta vad du heter när du pratar med jouren.

Guldstadens kvinnojour kan hjälpa dig med att:

  • ordna ett skyddat boende för dig och dina barn där ni kan känna er säkra.
  • hjälpa dig att ta kontakt med till exempel Centrum mot våld, socialtjänst, läkare, polis, advokater och bostadsföretag.
  • ge dig råd och stöd i din situation.
  • följa med dig som stöd vid en rättegång.
  • ge dig och dina barn hjälp och stöd även när du har lämnat kvinnojourens boende.

Hur gör jag för att kontakta kvinnojouren?

Du kan ringa kvinnojouren dagtid måndag - fredag på 0910-150 03. Om du behöver prata med någon under kvällar, nätter eller helger ringer du 112 och frågar efter social beredskap.

Du kan alltid ringa Röda Korsets telefonjour

Till Röda Korsets telefonjour kan alla som behöver någon att prata med ringa anonymt. Den person som du får prata med har alltid tystnadsplikt. Du når Röda Korsets telefonjour på telefonnummer 0771-900 800 alla dagar klockan 14.00–22.00.

Senast uppdaterad: