Misstanke om att barn eller vuxen far illa

Du kan göra en orosanmälan till Individ- och familjeomsorgen (socialtjänsten) för ett barn, en ungdom eller vuxen som du är orolig för. Du behöver inte ha bevis. Det räcker att du misstänker någon form av missförhållande.

Du kan också anmäla oro för äldre och personer med funktionsnedsättning till andra avdelningar inom socialtjänsten.

Orosanmälan - misstanke om att barn far illa

Om du känner oro eller misstänker att ett barn eller en ungdom i din omgivning far illa på grund av till exempel fysiskt eller psykiskt våld, missbruk, vanvård, sexuellt utnyttjande, självskadebeteende eller att du misstänker att en vårdnadshavare inte har förmåga att ta hand om sitt barn kan du göra en orosanmälan till Individ och familjeomsorgen.

Du behöver inte ha bevis. Det räcker att du misstänker någon form av missförhållande.

För att få en så tydlig bild som möjligt av hur barnet eller den unge har det är det viktigt att du lämnar alla uppgifter du har.

Gör en orosanmälan som privatperson

Som privatperson kan du välja att vara anonym, men då blir det svårare för socialtjänsten att utreda ärendet. Om du vill vara anonym ska du inte uppge ditt namn eller andra detaljer om dig själv som gör att din identitet kan avslöjas när du kontaktar socialtjänsten. Tänk på att ditt namn kan framgå av till exempelvis din mejladress.

Som privatperson får du inte veta hur socialtjänsten utreder ärendet och vilka åtgärder som vidtas.

Gör en orosanmälan i tjänsten

Vissa yrkeskategorier har anmälningsskyldighet. Det innebär att de genast ska anmäla till socialtjänsten om de vet eller misstänker att ett barn eller ungdom far illa.

Anmälningsskyldigheten gäller till exempel personal inom hälso- och sjukvården, tandvården, skolan och förskolan, socialtjänsten och kriminalvården. Men också andra som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven verksamhet. Till exempel på en ungdomsgård.

Om du gör anmälan i tjänsten ska du berätta vem du är och var du jobbar. Mer information om anmälningsskyldigheten finns i socialtjänstlagen (2001:453) kapitel 14. Länk till annan webbplats.

När du gör en orosanmälan i tjänsten har du oftast möjlighet att få återkoppling om socialtjänsten inte inleder utredning, inleder utredning eller om en utredning redan pågår. Detta gäller barn och unga under 18 år.

Skicka in orosanmälan

Snabbast och enklast gör du en orosanmälan via vår e-tjänst:

Lämna in en orosanmälan (Länk till annan webbplats)

Du kan också fylla i en blankett , 101.1 kB.och posta den, alternativt lämna in den till kommunens kundtjänst.

Observera att du ska anmäla till den kommun där personen det gäller bor. Alla orosanmälningar hanteras skyndsamt.

Vad händer när socialkontoret har fått in min anmälan?

Socialtjänsten hanterar alla orosanmälningar skyndsamt. Vid behov kan socialtjänsten inleda en utredning. Då träffar socialsekreterare personen eller familjen som anmälan gäller och går igenom deras situation tillsammans med dem.

Du som anar att ett barn eller en ungdom far illa

Det är alltid vuxnas ansvar att uppmärksamma och agera när ett barn signalerar att det inte mår bra. Om du är orolig bör du försöka prata med barnet och försöka att förstå lite mer av hur barnet har det. Visa att du ser, bryr dig om och vill hjälpa.

Filmen handlar om orosanmälan för barn och varför det är viktigt att anmäla oro. Den är producerad av Bris.

Om du känner oro eller misstänker att en vuxen person i din omgivning far illa på grund av till exempel missbruk, våldsutsatthet eller annan form av social problematik kan du anmäla det till Individ- och familjeomsorgen (socialtjänsten).

För att få en så tydlig bild som möjligt av hur personen har det är det viktigt att du lämnar alla uppgifter du har.

Om du inte har anmälningsskyldighet har du möjlighet att göra en anonym anmälan. Om du vill vara anonym ska du inte uppge ditt namn eller andra detaljer om dig själv som gör att din identitet kan avslöjas när du kontaktar socialtjänsten. Tänk på att ditt namn kan framgå av till exempelvis din mejladress.

Om du anser att faran är akut ska du ringa 112.

Skicka in orosanmälan

Snabbast och enklast gör du en orosanmälan via vår e-tjänst:

Lämna in en orosanmälan (Länk till annan webbplats)

Du kan också fylla i en blankett , 101.1 kB.och posta den, alternativt lämna in den till kommunens kundtjänst.

Observera att du ska anmäla till den kommun där personen det gäller bor. Alla orosanmälningar hanteras skyndsamt.

Känner du oro för en familjemedlem, granne eller vän som kan behöva stöd och hjälp i sin vardag? Då kan du göra en anmälan om oro till socialtjänsten.

Oro kan exempelvis handla om att din närstående inte får i sig tillräckligt med mat eller att han eller hon på annat sätt utsätter sig för risker i vardagen. Det kan handla om att den närstående börjar bli glömsk eller nedstämd men själv inte klarar av att be om hjälp. Det kan även handla om någon form av missförhållande såsom olika former av våld eller dåliga levnadsförhållanden.

En oro kan även handla om att en person har svårt att sköta sina läkemedel eller sina hälso- och sjukvårdskontakter. I dessa fall ska man, i första hand, vända sig till den hälsocentral som finns belägen på det område som personen bor på.

För att anmäla oro för äldre och personer med funktionsnedsättning – kontakta socialtjänsten genom att ringa Skellefteå kommuns kundtjänst på 0910-73 50 00 (tryckval 1).

För att göra en anmälan om oro behöver du inte veta säkert att något är fel, det räcker att du har en misstanke eller känner oro för personens situation.

Som privatperson kan du välja att vara anonym. Oavsett om du väljer att vara anonym eller inte har den som anmälan gäller rätt att ta del av allt innehåll i anmälan.

Samordnad individuell plan - SIP

Personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst är enligt lag skyldiga att samordna hjälp om de upptäcker att någon har behov av det och samordning efterfrågas. SIP ska erbjudas i situationer där individen behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Senast uppdaterad: