Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Spår av människan i skogen

Spår av människan i skogen Foto Skellefteå museum.jpg
Rävtana. Foto: Skellefteå museum

Skogen har inte varit intressant som råvara för industrin i mer än ungefär 200 år. Men den utnyttjades långt innan dess. Man tänker oftast inte på det, men skogen är sedan länge ett kulturlandskap.

I skogen har människor bott, jagat, samlat ved, fiskat, eldat, kolat etc. Här gick boskapen på bete och här byggdes fäbodar. Landhöjningen har gjort att många forntida gravar som ursprungligen låg vid havsstranden nu kan hittas i skogsmark.

Den största gruppen av fornlämningar i våra trakter finner vi i skogen. Det är fångstgroparna, som användes för att fånga älg eller vildren. Det finns mer än 25 000 kända fångstgropar i Sverige, och de flesta hittar man i Norrland. Vissa gropar kan ha använts redan på stenåldern, visar utgrävningar. Man anlade system av gropar där man visste att djuren vandrade eller där det fanns begärlig föda för älgarna. Först 1864 förbjöds jakt med fångstgropar.

Under 1700- och 1800- talen upptogs ett stort antal nybyggen i Norrlands inland. Många av dem är numera övergivna och resterna kan man se i form av husgrunder, stengärdsgårdar och brunnsgropar. Kanske hittar man också en tjärdal i närheten av nybygget. Tjärbränningen var en stor exportindustri fram till början av 1900-talet.

Alla skogsbrukare har ett eget ansvar att ta reda på om det finns fornlämningar på fastigheten. Det kan man göra genom att kontakta länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller närmaste museum. 

  • Kolmilor och kolbottnar

    Här och var i skogarna kan man se runda förhöjningar i marken som är rester efter kolmilor. Ju närmare en bruksort du kommer desto fler blir dessa kolbottnar. Kolningen i milor tog fart på 1700-talet, ett sista uppsving hade den under andra världskriget.

    Läs mer om Kolmilor och kolbottnar

  • Avrättningsplatsen på Bureheden

    Tre människor miste livet på avrättningsplatsen på Bureheden. Idag finns inga synliga spår efter bödelns verksamhet, men obehaget hänger kvar i luften. Vid avrättningarna samlades folket i bygden för att se på. Det var en fostran – utför du hemska brott så slutar du så här!

    Läs mer om Avrättningsplatsen på Bureheden

  • Bronsåldersrösen

    I Norden inföll bronsåldern 1 800–500 f Kr. Som namnet avslöjar har bronsåldern fått sitt namn efter de tidstypiska bronsföremålen. De gav status och var förbehållna samhällets främsta. I Norrland är föremål av brons ovanliga. Här levde man inte på samma sätt som i södra Sverige, där jordbruk och boskapsskötsel blivit en viktig näring. I Norrland spelade fisket och jakten en dominerande roll långt fram i tiden.

    Läs mer om Bronsåldersrösen

  • Brännlidens naturreservat

    Brännliden ligger strax norr om Åselet och Byske älv och är ett av kommunens allra äldsta och minst påverkade naturskogsområden. Området ger en bra bild av hur en stor del av skogsmarken i kommunen såg ut på mitten av 1800-talet då människans påverkan av naturlandskapet fortfarande var blygsam.

    Läs mer om Brännlidens naturreservat

  • Byskeälvens dalgång

    Den del av Byskeälvens dalgång som ligger inom Skellefteå kommun sträcker sig nio mil från Byske vid kusten och upp till Kåtaselet nära gränsen mot Norrbotten. Byskeälven är en av de största oreglerade skogsälvarna i Sverige. Älven har i alla tider varit en inkörsport till inlandet och lappmarken.

    Läs mer om Byskeälvens dalgång

  • Fornlämningar

    I Norrland har det funnits människor allt sedan inlandsisen drog sig tillbaka för snart 10 000 år sedan. Under denna obegripligt långa tid har människorna avsatt spår – efter liv och arbete, handel och kult. Det är dessa spår vi brukar kalla fornlämningar.

    Läs mer om Fornlämningar

  • Fångstgropar

    Fångstgropar är Övre Norrlands i särklass vanligaste fornlämning - bara i Västerbotten är omkring 5000 kända! Fångstgroparna kan ligga i kilometerlånga system som effektivt stängde av älgars och renars vandringsleder. I Drängsmark, på Lappslyet, finns ett av länets många fångstgropssystem.

    Läs mer om Fångstgropar

  • Gruvberget , Bygdsiljum

    Den första masugnen i Västerbotten byggdes i Bygdsiljum. Det var den enda i länet som försågs med järnmalm från en lokal gruva. Andra masugnar fick malm från till exempel Roslagen. Av masugnen återstår idag ingenting, men gruvan är värd ett besök. På Gruvberget kan du gå in i ett nio meter djupt gruvhål som går som en tunnel in i berget.

    Läs mer om Gruvberget , Bygdsiljum

  • Katade tallar

    Förr var tjärdalen ett givet inslag på varje gård. Som dåtidens impregneringsmedel behövdes tjäran i böndernas vardag. Det fanns också en omfattande tillverkning för export och under 1600- och 1700-talet tog den fart i Norrland. Tjärhanteringen var som störst under 1800-talet.

    Läs mer om Katade tallar

  • Lappviken - medeltida husgrund

    Någon gång på medeltiden byggdes ett hus i Lappviken vid Byskeälven. Det är idag en plats i skogen – i ”obygden”. Frågan är vem som byggde det och varför. Fynden från utgrävningen och tre samiska härdar kan vara några ledtrådar.

    Läs mer om Lappviken - medeltida husgrund

Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Informationen granskades: 2016-09-07