Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Odlingslandskap

Odlingslandskap Får på bete vid Byskeälven, Stensjön. FotoSkellefteå museum.jpg
Får på bete vid Byskeälven, Stensjön. Foto: Skellefteå museum

Det odlingslandskap du ser i dag är resultatet av århundraden av strävsamt arbete. En nyodling inleddes med att skogen fälldes och marken brändes. Stubbar bröts upp, sten röjdes bort och jorden bearbetades med spade, årder eller plog. Den brutna marken användes främst till åker. Fram till sekelskiftet 1900 bestod jordbruksmarken av åker, betesmark och slåtterängar.


Jordbruket i Västerbotten har dominerats av boskapsskötsel. Det har passat vårt klimat bättre än åkerbruk. Därför har också ängsbruket varit intensivt. Förutom ängsmarkerna, som fanns i anslutning till byn, slogs dikesrenar och myrar. Genom att dämma bäckar och myrar på våren fick man en naturlig gödning av näringsrikt vatten som gav rika höskördar. Långt in på 1900-talet betade djuren i skogen, medan kalvar och lamm hölls i hagar vid gården. Gärdesgårdar höll djuren borta från odlingsmarken.

De finkorniga jordarna kring sjöar och vattendrag var attraktiva som odlingsmark. Spannmålsodlingen begränsades av en kort säsong och tidig frost. Åkrarna var små och brukades år efter år utan träda. Korn odlades till brödsäd och rovan var den vanligaste rotsaken.

Bebyggelsens placering styrdes av naturliga förutsättningar. I kustbyarna byggdes husen i klungor på steniga höjder. I älvdalarna låg gårdarna på rad längs älven, upp mot skogen, med odlingsmarken nedanför. Under 1700- och 1800-talen påverkades byarna av skiftesreformer och av ägodelningar. Det ledde till att gårdar i främst de större byarna flyttades från bykärnan och ut över byns marker. Skiftesreformerna gjorde jordbruket mer effektivt – åker och äng samlades i större enheter som gick lättare att bruka. Nya odlingsmarker skapades genom att sjöar dikades ut och sänktes eller torrlades helt. Även myrmarker dikades ut och odlades.

När vallodling med växelbruk infördes i slutet av 1800-talet förändrades landskapet drastiskt. Gamla ängsmarker behövdes inte längre och betesmarkerna minskade i betydelse. När boskapen inte längre betade i skogen försvann fäbodarna och de gärdesgårdar som tidigare präglat landskapet. Staten uppmuntrade bönderna att dika och dränera sina marker och för att få större brukningsytor började man täckdika. På så vis blev det varierade odlingslandskapet mer sammanhängande.

Jordbruket har skapat kännemärken i landskapet. Den sten som bröts samlades i odlingsrösen, ibland bredvid odlingsmarken, ibland på en åkerholme. På ängarna byggdes otaliga lador där hö förvarades men i dagens storskaliga jordbruk försvinner de i rask takt.

  • Byskeälvens dalgång

    Den del av Byskeälvens dalgång som ligger inom Skellefteå kommun sträcker sig nio mil från Byske vid kusten och upp till Kåtaselet nära gränsen mot Norrbotten. Byskeälven är en av de största oreglerade skogsälvarna i Sverige. Älven har i alla tider varit en inkörsport till inlandet och lappmarken.

    Läs mer om Byskeälvens dalgång

  • Ladriket Innervik – Tjärn

    Gamla tiders vägar följde landskapet; man tog hänsyn till naturliga hinder och undvek att utnyttja produktiv mark. Ofta följde vägen höjdsträckningar och åsryggar som var torra och lätta att färdas på. Väljer man den gamla landsvägen söderut från Skellefteå träffar man på ett helt annat kulturlandskap än det som omger nya tvåfiliga E4.

    Läs mer om Ladriket Innervik – Tjärn

  • Naturen i odlingslandskapets små miljöer

    Odlingslandskapet har de senaste 50 – 100 åren utvecklats till ett mer storskaligt brukat landskap med ökad gödsling, ensartad växtodling och utfodring av djuren samtidigt som den uppodlade marken minskat. I det moderna odlingslandskapet har de små miljöerna som åkerholmar, odlingsrösen, vattensamlingar och närheten till skog fått en allt större betydelse för våra växter och djur.

    Läs mer om Naturen i odlingslandskapets små miljöer

  • Nybygget Rismyrliden: bebyggelse, natur- och kulturstig

    Nybygget Rismyrliden ligger idag mitt ute i storskogen. – Hur kunde man bo så avsides, kanske du tänker när du besöker platsen. Men de som en gång levde här kände nog inte alls så för då fanns det många platser som Rismyrliden. Och grannar hade man – i skogarna runt Rismyrliden fanns det ytterligare 14 nyupptagna gårdar.

    Läs mer om Nybygget Rismyrliden: bebyggelse, natur- och kulturstig

  • Odlingslandskapets bebyggelse

    Före 1800-talet dominerades byarna vid kusten av gårdar som bestod av tre eller fyra längor. Byggnaderna stod i en öppen fyrkant kring ett gräsbevuxet gårdstun. I regel hade man två bostadshus, ett större och ett mindre, det senare ofta i kombination med bagarstuga. Det mindre huset var sommarstugan dit man flyttade på sommaren för att bo där en bit in på hösten.

    Läs mer om Odlingslandskapets bebyggelse

  • Odlingslandskapets naturvärden

    Odlingslandskapet har de senast 50 – 100 åren utvecklats till ett mer storskaligt brukat landskap med ökad gödsling, ensartad växtodling och utfodring av djuren samtigit som den uppodlade marken minskat. I det moderna odlingslandskapet har de små miljöerna som åkerholmar, odlingsrösen, vattensamlingar och närheten till skog fått en allt större betydelse för våra växter och djur.

    Läs mer om Odlingslandskapets naturvärden

  • Om allemansrätten

    Vår natur står öppen för oss alla. Du kan njuta av dofter, fågelsång, blomsterängar eller promenader och skidturer i skogen. Men denna rätt innebär också skyldigheter för oss som vistas ute i naturen. Du måste visa hänsyn mot alla som bor i närheten eller vistas ute samtidigt som dig samt mot alla djur, växter och träd. Allemansrätten ger oss alla tillgång till naturen - men under ansvar. Huvudregeln är att inte störa - inte förstöra.

    Läs mer om Om allemansrätten

  • Slåtterängar

    Enligt sägen ska man drömma om sin tillkommande hustru eller man om man på midsommarafton placerar sju olika sorters blommor under kudden. På slåtterängen finner du lätt de sju och säkert några till.

    Läs mer om Slåtterängar

  • Västerbottens längsta björkallé, Bygdeträsk-Avaborg

    Alléer brukar man i första hand förknippa med slott och herrgårdar i södra delarna av landet. Att Sveriges, och kanske till och med Europas, längsta allé finns vid en landsväg i Västerbotten är inte så vida känt. Den är nästan en mil lång, består av cirka 1 000 björkar och finns längs väg 730 mellan Avaborg och Bygdeträsk.

    Läs mer om Västerbottens längsta björkallé, Bygdeträsk-Avaborg

  • Åselet – sevärd natur och kulturmiljö

    Jakten och det goda fisket lockade tidigt människan till Byske älvdal. Spåren efter förhistoriska boplatser återfinns på många ställen längs älven.

    Läs mer om Åselet – sevärd natur och kulturmiljö

Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Informationen granskades: 2016-09-07