Meny Kontakt, tyck till & öppettider
 

Kontakta Skellefteå kommun

Telefon:0910-73 50 00

Telefontider Vardagar 07.00-17.00.

Besöksadress Trädgårdsgatan 6, Stadshuset

Besökstid: Vardagar 07.00-17.30

Inflytande i Skellefteå kommun

Det finns en rad olika sätt att vara med och påverka Skellefteå kommun. Du vet väl om möjligheten att lämna in ett medborgarförslag? Här på webben kan du även lämna synpunkter direkt.

Läs mer om på vilka sätt du kan påverka din kommun här

Träindustriepoken

Örvikens trämassefabrik.jpg
Örvikens trämassefabrik. Foto: Skellefteå museum

Skogen var länge något som bara fanns där. Den användes vid jakt, till husbyggen och ved. Under 1570-talet anlades den första vattendrivna sågkvarnen – en kombinerad såg och kvarn – i Skelleftetrakten. Länge var tjäran den stora exportvaran från skogen. Mängder av tjärdalar påminner om en tid när röken från tjärframställningen låg tät över bygden.

På slutet av 1700-talet introducerades finbladiga vattensågar som innebar en effektivare sågning. Sågarna fick nu en annan ekonomisk status och aktiebolag bildades för att driva sågverken. Sågverksarbetare blev ett yrke. Problemen var att sågarna var beroende av ett rikligt vattenflöde och att de därför låg en bit från utskeppningshamnarna vid kusten.
 
När ångmaskinen började användas under 1800-talets senare del kunde sågverken byggas vid hamnarna. Ångsågarna krävde många arbetare och nya samhällen växte upp, dit också köpmän och hantverkare lockades. I hamnarna låg fartyg från hela världen för att lasta. Nästa steg i träindustriepoken var förädlingen av skog till pappersmassa.
 
Kring Skellefteå fanns sågverk och pappersmassafabriker bland annat i Bureå, Örviken, Sävenäs, Clemensnäs, Byske och Renholmen, men en efter en har de fått stryka på foten. Av större anläggningar återstår i dag bara sågverket i Kåge samt sågarna i Kroksjön och Bygdsiljum. På en rad besöksvärda platser kan man fortfarande uppleva spåren från den tid som lade grunden till dagens Skellefteå.

  • Bure Arkiv

    Bureås 200-åriga industrihistoria avslutades då pappersmassefabriken lades ned 1992. Verksamheten efterlämnade åtskilliga hyllmeter med just papper – dokument – som på olika sätt speglar historien. Materialet är tillgängligt för allmänheten och finns samlat på gamla brukskontoret, i Bure Arkiv.

    Läs mer om Bure Arkiv

  • Byske centrum

    Under 1700- och 1800-talen utvecklades Byske från en jordbruksby till ett brukssamhälle med sågverken som drivkraft. Kring dessa växte sedan tätorten med handelshus och socialt liv. I dagens Byske finns fortfarande mycket av den gamla prägeln kvar.

    Läs mer om Byske centrum

  • Byskeälvens dalgång

    Den del av Byskeälvens dalgång som ligger inom Skellefteå kommun sträcker sig nio mil från Byske vid kusten och upp till Kåtaselet nära gränsen mot Norrbotten. Byskeälven är en av de största oreglerade skogsälvarna i Sverige. Älven har i alla tider varit en inkörsport till inlandet och lappmarken.

    Läs mer om Byskeälvens dalgång

  • Drängsmarks vatten- och ångsåg

    Längs åsen genom Drängsmark slingrar sig den gamla byvägen fram bland rödmålade hus. Här har kulturlandskapet kvar mycket av den karaktär det fick vid det laga skiftet på 1870-talet.

    Läs mer om Drängsmarks vatten- och ångsåg

  • Furuögrund

    Sågverket på Furuögrund lades ned på 1920-talet – precis som så många andra sågverk. Men till skillnad från de andra sågverkssamhällena försvann inte Furuögrund. Det kunde leva vidare tack vare hamnen. Där började man istället skeppa ut massabalar från fabriken i Ytterstfors.

    Läs mer om Furuögrund

  • Fällfors, kraftstation, laxfiske och flottningslämningar

    En fors kan vara både en tillgång och ett hinder, som Fällforsen i Byskeälven. Människan har använt Fällforsen på olika vis. Först nyttjades den för sitt goda laxfiske, sedan som en smått besvärlig transportled för timmerflottningen och energikälla till ett kraftverk. Idag är Fällforsen en av kommunens mest intressanta platser där man får uppleva lax, kulturhistoria och naturkraft i en spektakulär miljö.

    Läs mer om Fällfors, kraftstation, laxfiske och flottningslämningar

  • Krångfors vattensåg

    Den finbladiga vattensågen i Krångfors byggdes av byamännen 1867–68. Sågen var mycket modern. Vattenkraften utnyttjades även till att dra upp stockarna ur dammen och att mata fram dem för sågning på sågbordet. Med moderna mått mätt gick sågningen sakta – sågbladet åt sig långsamt in i stocken. En normal dag kunde man såga cirka 50 stockar.

    Läs mer om Krångfors vattensåg

  • Renholmen

    Platser som en gång i tiden varit centrala och sjudit av liv, kan idag ligga lite vid sidan av och bara andas semesteridyll. Renholmen är en sådan plats. I början av 1900-talet var Renholmen ett av Europas största och modernaste sågverk. Det var sågverket som skapade Renholmen.

    Läs mer om Renholmen

  • Rovön

    Hos många Skelleftebor har Rovön en speciell plats i hjärtat. Här har många vistats under sin konfirmation eller firat sin studentexamen. Området är en fin plats för rekreation och friluftsliv men har också en spännande historia.

    Läs mer om Rovön

  • Strömsholms herrgård

    Här och var i landskapet sticker det upp små utropstecken – som en herrgård till exempel. Vacker tänker du när du ser den, och så åker du vidare. Men den blir också intressant om du frågar dig varför den står där. Strömsholms herrgård är ett sådant utropstecken! Här får du veta historien bakom den.

    Läs mer om Strömsholms herrgård

Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Informationen granskades: 2016-09-07