Riktlinjer

Att bygga hållbara städer och samhällen med rättvisa och trivsamma levnadsmiljöer är en global utmaning. I Skellefteå tar vi som kommun vår del av ansvaret. Nu går vi från ord till handling. Vi har redan börjat vårt arbete med att bygga en vacker, rättvis och hållbar stad. Dessa riktlinjer är en fortsättning på det arbetet.

Under varje hållbarhetsaspekt (social, ekologisk och ekonomisk) är riktlinjerna indelade i tre undergrupper utifrån: platsen, byggnaden och människan. Här nedan finns en överblick av de nio riktlinjerna.

Social hållbarhet

Den här riktlinjen handlar om att den livsmiljö vi tar i anspråk ska lämnas tillbaka. Det innebär att det vi bygger och platsen vi tar i anspråk blir ett tillskott till omgivningen. Att det vi bygger har god arkitektur där form, färg och material bidrar till en vistelsemiljö som är trygga och tillgänglig för alla. Det handlar också om att det vi bygger låter oss forma vår egen vardag.

Ekologisk hållbarhet

De här riktlinjer handlar om att det vi bygger tar vara på platsens naturliga förutsättningar och bidrar till biologisk mångfald. Det vi bygger har liten påverkan på miljö och klimat. Det vi bygger håller länge och gör det enkelt att leva hållbart.

Ekologiskt

  1. 4 Platsen - Det vi bygger tar vara på platsens naturliga förutsättningar och bidrar till biologisk mångfald.

    Platsen

    1. Tar inte jordbruksmark i anspråk.
    2. Dagvatten bli ett trevligt inslag i omgivningen genom en bäck, damm, konstverk eller vattenlek.
    3. Minimerar hårdgörning av ytor.
    4. Bevarar markytor för lokala kretslopp och tar hänsyn till flora och fauna (växter och djur).
    5. Arbetsplatsdisposition (APD) för minsta möjliga påverkan på naturmiljön.
    6. Skyddar befintlig vegetation (träd och växtlighet) med fysisk avgränsning under byggtiden.
    7. Kompenserar grönytor genom att höja kvaliteten på närliggande grönytor.
    8. Kompenserar grönytor genom att skapa närliggande grönytor (t ex gröna tak och blomlådor).
    9. Minskar andelen hårdgjord yta i och med den nya bebyggelsen.
    10. Planerar för hantering av snö och snösmältning.
    11. 100% lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD).
    12. Följer kommunens dagvattenstrategi.
    13. Utför inventering av platsens utgångsläge med hänsyn till naturvärden.
    14. Tar tillvara befintlig vegetation och grönytor.
    15. Anpassar byggnadsverket efter lokalt klimat och efter väder- och vindförhållanden.
    16. Tar hänsyn till solinstrålning och dagsljusinsläpp.
    17. Tar hänsyn till topografin så att sprängning och schaktning kan undvikas.
    18. Bevarar viktiga träd med tanke på stadsbilden.
    19. Placerar byggnaden för optimal markavrinning.
    20. Planterar växtlighet som gynnar eller tillför biologiska värden (t ex. småfåglar, fjärilar, humlor och bin).
  2. 5 Byggnaden - Det vi bygger har liten påverkan på miljö och klimat

    Byggnaden

    1. Utför en ekosystemtjänstanalys.
    2. Utför livscykelanalys (ex. ”eco-effect”).
    3. Mäter CO2-belastning.
    4. Utför miljöklassning enligt… (Miljöbyggnad, Breeam, Leed, Green building mfl)
    5. Byggnaden når passivhusstandard eller bättre.
    6. Lokalproducerad och miljömärkt el.
    7. Identifierar och dokumenterar alla byggmaterial.
    8. Bevarar vegetation och grönytor.
    9. Väljer stommaterial med låg klimatpåverkan.
    10. Använder inte material med miljö- och hälsofarliga kemikalier (Kemikalieinspektionens PRIOguide).
    11. Använder inte material som misstänks framkalla överkänsliga reaktioner.
    12. Väljer sunda material (t ex. miljömärkning).
    13. Använder trä för stomsystemet.
    14. Väljer lokalproducerade material.
    15. Anpassar miljömärkt värmekälla till byggnaden.
    16. Miljöanpassar arbetsmetoder.
    17. Använder miljöanpassade arbetsmaskiner och fordon.
    18. Sorterar, återanvänder eller återvinner byggspill.
    19. Informerar byggnadsarbetarna om miljöregler på arbetsplatsen.
    20. Utformar arbetsbodar för minimal energianvändning.
  3. 6 Människan - Det vi bygger håller länge och gör det enkelt att leva hållbart.

    Människan

    1. Upprättar åtgärds- och skötselplan för grönytor.
    2. Väljer material utifrån ett långsiktigt perspektiv med kunskap om hur det åldras och nötts.
    3. Väljer material och komponenter som går att underhålla (inte bara bytas ut).
    4. Ordnar sopsorteringen på ett enkel och logiskt sätt för både den som lämnar och hämtar.
    5. Det är lätt att sortera för alla. (t ex. skyltning, kärlens utformning, placering).
    6. Ser till att underhåll sker i tid (upprättar underhållsplan).
    7. Planerar planteringar och växtlighet med ett långsiktigt perspektiv.
    8. Komplett sopsortering i avfallsrummet med alla sorters avfall.
    9. Avfallsrum och sopsortering är lättstädade och har en tilltalande gestaltning.

Ekonomisk hållbarhet

De här riktlinjerna handlar om att det vi bygger har ett tydligt syfte och en dialog med alla aktörer, i ett tidigt skede. Det vi bygger baseras på hållbara val, har tydliga rutiner och livscykelkostnader. Det vi bygger ska också vara tekniskt bra, enkelt och lättanvänt, och spara resurser.

Ekonomiskt

  1. 7 Platsen - Det vi bygger har ett tydligt syfte och en dialog med alla aktörer, i ett tidigt skede.

    Platsen

    1. Upprättar en plattform där alla aktörer får samma information (t ex Byggnet, Pärmen mfl).
    2. Tidig dialog med brukaren (t ex föreskolepersonal).
    3. Projektörer har kunskap om hållbart byggande (t ex. utbildning och seminarier).
    4. Använder projekteringsverktyg för kvalitetssäkring (t ex BIM, ByggaE).
    5. Uttalar tidigt ambitionsnivån med projektet.
    6. Tillämpar miljöledningssystem ISO 14 000.
    7. Tillämpar kvalitetsledningssystem ISO 9 000.
    8. Ser till att det råder en dokumenterad god arbetsmiljö på arbetsplatsen.
    9. Utformar en APD-plan för effektiv etablering, logistik och transport.
    10. Tar fram rutiner för rapportering till platschef eller arbetsledare vid fel, skador och problem på konstruktion och material.
    11. Tar fram rutiner för att ta vara på erfarenheter från projektet och omvandlar dom till kunskap.
    12. Anpassar byggsystem till plats och projekt.
    13. Genomför kund/brukarundersökning med jämna intervall (t ex. intervjuer, workshop, fokusgrupp).
    14. Tidig dialog med kommunens arkitekter och bygglovhanläggare om placering och utformning.
    15. Ser till att det finns en hållbarhetsansvarig, i ett tidigt skede.
  2. 8 Byggnaden - Det vi bygger baseras på hållbara val, tydliga rutiner och livscykelkostnader.

    Byggnaden

    1. Material och konstruktioner som går återanvända och/eller återvinna.
    2. Anlitar energikonsult eller certifierad energiexpert.
    3. Byggnaden använder låg andel köpt energi.
    4. Utför termografering på klimatskalet och åtgärdar köldbryggor.
    5. Planerar och bygger utifrån LCC (life-cycle-cost).
    6. Lokalproducerade material.
    7. Utnyttjar förnyelsebar energikälla för uppvärmning (t ex. biobränsle, solenergi och vindkraft).
    8. Utreder möjligheten att använda återvunnet material och använder lämpliga återvunna material.
    9. Klimatskalet har god täthet.
    10. Byggnaden har solpaneler för att värma vatten.
    11. Upphandlar av lokala företag.
    12. Anpassar upphandlingsform till projektet. Kompetens och kvalitet går före pris och kontakter.
    13. Anlitar fuktkonsult eller på annat sätt verifierar fuktsäkerhet.
    14. Byggandet sker i en väderskyddad miljö.
    15. Byggarbetsplatsen tillämpar t ex. LEAN och 5S.
    16. Byggnaden producerar egen el (t ex. solceller och vindkraftverk).
    17. Byggnaden är miljöklassad (t ex. Miljöbyggnad, Breeam, Leed, Green building).
    18. Elplanerar för ett minimalt effektuttag i ett tidigt skede.
    19. Väljer material med hög kvalitet och lång livslängd.
    20. Underhållsplan för installationer och material för ökad livslängd och funktion.
    21. Optimerar material för att undvika slöseri med resurser.
  3. 9 Människan - Det vi bygger ska vara tekniskt bra, lättanvänt och spara resurser.

    Människan

    1. Låter belysningen vara närvaro- och/eller tidsstyrd.
    2. Motorvärmare med intelligent styrning.
    3. Installationer och teknisk utrustning som är marknadsledande i energieffektivitet.
    4. Hushållsprodukter och hemelektronik har bästa energiklass (t ex vitvaror).
    5. Miljöanpassad kontorsutrustning (t ex. datorer, skrivare, serverrum och kyl/frys).
    6. Byggnaden har inte kylbehov.
    7. Rutiner för uppföljning av energianvändningen.
    8. Anordnar utbildning i resurshushållning för brukare.
    9. Genomför brukarundersökning med jämna mellanrum för komfort (t ex värme, kyla, drag, luft).
    10. Uppmuntrar god hushållning hos brukarna (t ex bjudfest när man sparat energi).
    11. Tar fram en underhållsplan för hela byggnaden.

Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Informationen granskades: 2018-06-13