Vi som kommunanställda ska göra allt vi kan för att bistå media

Publicerad 2019-09-13

Vi som kommunanställda ska göra vårt yttersta för att bistå massmedia. Med anledning av den nyligen genomförda mediegranskningen finns det anledning att reflektera kring frågan.

Kristina Sundin Jonsson 

De stora mediehusen i Västerbotten har nyligen gjort en kraftsamling kring frågan om samspelet mellan medier och offentlig sektor, framför allt ur perspektivet yttrandefrihet och meddelarfrihet.

 Jag ska inte ge mig på att försöka sammanfatta den omfattande redaktionella insatsen. Du kan själv ta del av den via länets medier. Men det faktum att detta ämne lyfts fram med sådan kraft skickar signaler som behöver tas på allvar.

Medierna har ett otroligt viktigt uppdrag när det gäller att granska verksamheter som finansieras av skattemedel. Det är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle och vi som offentliganställda ska göra vårt yttersta för att tillmötesgå massmedia i det uppdraget. Yttrande- och meddelarfriheten är en starkt grundlagsskyddad rätt för varje offentliganställd att meddela uppgifter till media utan att dennas chef ska efterforska källan till uppgifterna. Lagen om yttrandefrihet står över allt. Som arbetsgivare har vi ett stort ansvar att informera våra medarbetare om de lagar som gäller.

Frågan om tystnadskultur i offentliga verksamheter är förstås komplex. Vi ser en utveckling i världen och i Sverige där debattklimatet har förändrats, där diskussioner förs i sociala medier och där något håller på att hända med förtroendet för såväl etablerade medier som för stat, kommuner och regioner. Vi behöver därför hjälpas åt med att föra det demokratiska samtalet vidare.  Jag tror också mycket beror på okunskap.  Därför är det oerhört viktigt att fortsätta sprida kunskap om denna viktiga fråga.

Ytterst handlar det om vilket slags Sverige vi vill leva i. Tilliten till det offentliga är bland det högsta i världen och vi behöver ständigt jobba för att det ska fortsätta vara så. Det välordnade och högt utvecklade samhälle som vi idag tar för givet har vi till stor del yttrandefriheten att tacka för.

Omläggningen av busstrafik – arbetet fortsätter

Planeringen av den största omläggningen av Skellefteås busstrafik på 40 år har pågått under lång tid, men vi kan konstatera att förberedelserna inte har varit tillräckliga. Förändringarna har berört och engagerat många.

Vi behöver modernisera och anpassa kollektivtrafiken till ett växande Skellefteå. Företagsetableringar och en förväntat hög inflyttning kräver en helt ny typ av trafikplanering, som dessutom har ambitionen att uppfylla 2030-målet om ett fördubblat kollektivt resande. Fokus har varit på att möjliggöra en ökad arbetspendling. Det handlar också om visionen om ett hållbart samhälle från alla perspektiv.

Arbetet pågår nu för fullt. Vi behöver bland annat se över hur busstrafiken för våra gymnasieungdomar ska se ut och om vissa linjedragningar behöver förändras. Vi behöver utveckla vår information och kommunikation. Det märktes inte minst när sena beställningar av skolbussar skapade förvirring bland såväl elever som föräldrar. Bristen på bussförare har också skapat problem. Det här är något som Skellefteå buss tillsammans med kommunen och Länstrafiken nu jobbar för att komma till rätta med.

När det nya kollektivtrafiksystemet är på plats tror jag att vi har fått två värdefulla resultat. Det ena är ett system som ger 85 procent av kommuninvånarna – i både stad och på landsbygd – en bättre kollektivtrafik än tidigare. Det andra är lärdomar. Vissa saker hade kunnat göras bättre i denna process. De erfarenheterna tar vi med oss när Skellefteå tar nästa steg i utvecklingstrappan.

Kommunen gasar och bromsar samtidigt

Skellefteå kommun presenterade nyligen sin budget och plan för 2020-2024.
Det händer mycket positivt i Skellefteå just nu. Bygget av Europas största batterifabrik, Northvolt 1, startade i augusti. Vi ser ett stort intresse från omvärlden när det gäller etableringar av företag. Bostadsbyggandet ökar. Vi har fortsatt låg arbetslöshet och en ökad inflyttning. Vi har goda förutsättningar att behålla en nödvändig och hög investeringstakt utan att äventyra kommunens höga soliditet.

Men – vi behöver också sätta Skellefteå i ett nationellt perspektiv. Alla landets kommuner och regioner står i dag inför stora omställningar. Ungefär 120 kommuner förväntas gå med underskott i år. Den demografiska utmaningen, att andelen barn och unga ökar samtidigt som vi blir allt äldre som försörjs av allt färre, innebär lägre skatteintäkter och ökade kostnader. Det kommer att krävas fortsatta tuffa prioriteringar för att kommunernas ekonomi ska gå ihop. Detsamma gäller för Skellefteå kommun.

Den demografiska utvecklingen innebär också att kompetensförsörjningsfrågan är och kommer att vara en av vår tids största utmaningar. För att klara den framtida välfärden i Sverige behöver vi helt enkelt bli fler och arbeta på helt nya sätt. I Skellefteå har de flesta i arbetsför ålder arbete. Med ett förväntat tillskott på upp emot 2 500 arbetstillfällen – indirekt många fler – så ökar behoven av såväl inflyttning som utbildningsmöjligheter.

Samtidigt utvecklas Skellefteå för fullt och det kräver att vi investerar. Under de senaste åren har vi tillhört de kommuner som har investerat allra mest med siktet på att växa. Investeringstakten kommer att vara fortsatt hög. Under perioden 2020 till 2024 har Skellefteå kommun en investeringsbudget på 3,7 miljarder kronor, och där ryms bland annat stora satsningar på hamnen, kollektivtrafik och nya förskolor. Och ja, efter investeringsperioden kommer vi fortfarande att ha en långsiktigt god betalningsförmåga (soliditet) på cirka 60 procent.

Kommunens driftbudget uppgår till ca 6,5 miljarder kronor där skola, vård och omsorg står för 82 procent. Under 2020 sker en fortsatt prioritering av dessa verksamheter. Alla nämnder kommer dock att ha fortsatta effektiviseringskrav på mellan 1 och 2 procent av omsättningen. Inför budgeten år 2020 fanns 150 miljoner kronor att fördela. Av detta prioriterades drygt 68 miljoner till skolan och 37 miljoner till vård och omsorg.

I allt detta behöver vi fortsätta diskussionerna om hur vi tillsammans bäst använder de resurser som vi har. Nya satsningar kommer att behövas för att vi ska kunna säkra välfärden långsiktigt. Vi behöver effektivisera och arbeta med utveckling i alla våra verksamheter. Vi behöver också samarbeta med andra för att klara framtidens välfärd. Det pågående arbetet med verksamhetsutveckling med hjälp av ny teknik har pekat ut en tydlig färdriktning mot framtiden. Det handlar om att se tekniken som en möjlighet för framtidens utmaningar. Det framtida offentliga uppdraget kommer att skilja sig från gårdagens. För Skellefteås del handlar det om att gasa och bromsa samtidigt.

Skolans digitala utveckling i fokus

Guldäpplet är ett pris som årligen delas ut till en eller flera lärare som har förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning. Skellefteå håller sig väl framme i det här sammanhanget. I fjol kom Anna Bergström, speciallärare från Lejonströmsskolan, på en hedrande andra plats. I år har Napat Khiyapat, modersmålslärare i thailändska, blivit nominerad till Guldäpplet för sitt arbete med fjärrundervisning. Vi håller tummarna!

Det finns mycket att säga om digitalt lärande. Det är ett område som rymmer många spännande lösningar, och ibland också lite oväntade inslag.

För att ta reda på mer tog jag mig en pratstund med Magdalena Kågström som är chef för digitalt lärande i Skellefteå kommun. Vi pratar om vad som är aktuellt just nu inom digital utveckling och även om hur Skellefteå kommun ställer sig till den sanktionsavgift på 200.000 kr som Datainspektionen utfärdat på grund av att Anderstorpsgymnasiet använt ansiktsigenkänning för att registrera elevers närvaro.

Samtidigt som vi välkomnar Datainspektionens granskning är vi förstås glada över att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) stödjer oss i vår överklagandeprocess. Överklagandet är ett sätt att fördjupa Datainspektionens analyser och slutsatser. Våra utmaningar kräver att vi tänker nytt. Vi kommer att fortsätta att se på sätt som ska minska administrationen och öka effektiviteten, men arbetet med säkerhet och dataskydd är förstås helt avgörande för att våra invånare ska ha ett fortsatt högt förtroende för vår verksamhet.



Centrum för ökad kompetens inom batteritillverkning

Sist men inte minst. Tillsammans med Northvolt är Skellefteå kommun beviljade cirka 43 miljoner kronor från EU-kommissionen för ett fyraårigt projekt som handlar om att öka kompetensen inom batteritillverkning. Branschutveckling, kompetenskrav, strukturer för validering och ett flexibelt lärande är bara några av de delar som projektet kommer att omfatta. Totalt 20 organisationer i 12 länder deltar i projektet. Välkommen till Skellefteå!