Pedagogiska bokslutet visar att slutbetygen stiger, och andelen behöriga till gymnasiet är på samma nivå

Publicerad 2020-09-24

För-och grundskolenämnden beslutade att godkänna det pedagogiska bokslutet. Bokslutet görs två gånger per år och är en sammanfattning av hur det går för barn och elevers lärande i alla verksamheter. Eleverna i årskurs 9 har inte haft så höga betyg någon gång tidigare. Samtidigt är det en allt för stor andel som inte blir behöriga till gymnasiet.

-Det här glappet är vår största utmaning och något vi arbetar för att ändra med alla till buds stående medel, säger Anders Bergström, förvaltningschef för Utbildning och arbetsmarknad. Bland annat har vi nyss avslutat ett treårigt samarbete med Skolverket om att öka likvärdigheten inom och mellan våra skolor. Annat vi gör handlar om hur vi fördelar resurser till de som, utifrån förutsättningarna, behöver de mest. Även den organisationsförändring vi nu gör handlar om att öka likvärdigheten, säger Anders Bergström.

Bokslutet visar att läsning är avgörande för alla andra ämnen och numera gör skolorna digitala screeningar av elevernas läsförmåga. Det görs via ögonscanning och den har gjort att fler elever hittas tidigare som behöver stöd för sin läsutveckling.
-Det lovar gott för möjligheten till ökning av framtida kunskapsresultat, säger Anne Rönnberg, avdelningschef grundskola.

Pojkars resultat är fortfarande lägre än flickors. Det är ett problem, men även där finns möjliga lösningar på det digitala området. Bland annat har att ”skriva sig till lärande” visat sig vara positivt ur ett genusperspektiv. Killar lär sig bättre på det sättet, dvs med att använda en dator för den tidiga skrivutvecklingen.

Svenska är viktigt och där ser måluppfyllelsen bra ut i alla årskurser. Av övriga ämnen visar dock engelskan och matematiken lägre måluppfyllelse. Särskilt bekymmersamt är resultaten i matematik, där forskning visat att det finns kopplingar mellan att lyckas i matematik och framgång i övriga skolämnen.
-Här får vi fundera över vad det beror på, trots insatser som exempelvis matematiklyftet, säger Anne Rönnberg. 

Om segregation
Skillnaderna i resultat skiljer sig dock inte bara åt när det gäller ämnen. Det finns också skillnader mellan skolor. Det innebär att det finns segregation i Skellefteå.

-Den beror hos oss främst på boendesegregation, dvs att förutsättningarna att klara skolan skiljer sig åt beroende på var i kommunen man bor, säger Fredrik Stenberg, ordförande i för-och grundskolenämnden. Därför blir det viktigt att när vi växer ska vi bygga skolor så att elever från områden med olika förutsättningar möts. Det visar forskningen att alla elever vinner på, säger Fredrik Stenberg.