Högst andel erfarna barnutredare finns i Skellefteå

Publicerad 2020-11-09

Skellefteå kommun har tillsammans med Karlstad högst andel erfarna barnutredare i Sverige. Det visar siffror från Socialstyrelsen och det finns flera faktorer som gör att individ- och familjeomsorgen i Skellefteå lyckas locka och behålla sina barnutredare.

Det är tidningen Dagens Samhälle som utifrån siffror från Socialstyrelsen sammanställt hur det ser ut i kommuner med mer än 50 000 invånare.

När de vägt samman andelen handläggare med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar landar Skellefteå kommun på 90 procent. Rikssnittet ligger på 64 procent.

Medelvärdet för dem som arbetar som barn- och ungdomsutredare inom individ- och familjeomsorgens tre distrikt i Skellefteå kommun är 6,9 år och medianvärdet är 5 år. Den som arbetat kortast har ett halvårs erfarenhet, den som arbetat längst 25 år. 

Flera orsaker
Elin Löfroth, enhetschef på individ- och familjeomsorgen, Ifo, tror att det geografiska läget kan spela en liten roll i utfallet.
- Vi har inte haft en konkurrensutsatt arbetsmarknad. Om du bor i Skellefteå och ska byta arbetsgivare så måste du åka långt.

Kanske ligger det en sanning i det, men de stora anledningarna återfinns nog på arbetsplatsen och i arbetslagen. Till exempel har stabiliteten när det gäller chefer varit god, vilket ger trygghet.
-  Att få den här stabiliteten i sig skapar en bra stämning. Har man en grupp med stor erfarenhet, då har man ju stor tillit och någon att luta sig mot och man kan då skona de lite nyare från de ärenden som är allra tyngst. Den kompetens som behövs finns inom arbetslaget, det är en växelverkan och vi ska vara jätterädd om den situation vi har. Det är bara guld värt, säger Elin Löfroth, som själv arbetat 30 år på Ifo.

Handledning, möjlighet till vidareutbildning och ett bra samarbete med socionomutbildningen kan vara andra framgångsfaktorer.
-  Det tror jag ger Skellefteå lite positiva inspel för framtiden, säger Linda Larsson, avdelningschef på Ifo, och får medhåll av Ragnhild Markström, auktoriserad socionom.
-  Det är oerhört viktigt att vi fortsätter arbeta på samma sätt och att studenterna får känslan av att det är här man vill jobba. Många av dem som varit på praktik kommer tillbaka till oss och vi kompletterar varandra. De som kommer in som nya har nya ögon och är hungriga på sitt sätt.

Utbyggd öppenvård
Öppenvården kan vara en annan sak som skiljer sig jämfört med andra platser i landet.
-  Vissa kommuner har inte så utbyggd öppenvård att tillgå, det finns inget att remittera till och man känner sig ensam. Där har Skellefteå en bred öppenvård både på barn- och vuxensidan, säger Linda Larsson.
Elin Löfroth håller med.
- Vi känner tillit när vi skickar en remiss, då kan vi ”släppa” det ärendet.

De är också noga med att lyfta fram jobbet i sig och att det kanske inte är som andra förväntar sig.
- Det händer mycket på socialkontoret, saken är den att det är en väldigt bra puls. Det finns mycket fördomar om handläggar- och utredarjobbet och det är jätteviktigt att slå hål på dem, säger Elin Löfroth.

-  Det är hård konkurrens om att få vara på socialdistrikten, det är det bästa och det tuffaste i socialt arbete. Man får verkligen höra och se allt, man får se att man gör skillnad och se resultatet. Det är klart att det är jobbigt och tungt, men man får också se många ärenden som går bra, säger Linda Larsson.

Sammanhållningen
Årsarbetstid, flexibla arbetssätt, möjlighet till återhämtning och guldkorn som fredagsfika och hälsoinspiratörer är andra bitar som nämns som positiva och betydelsefulla.
- Det är först nu jag förstår värdet av de här små delarna. Den här kulturen är normaliserad för oss, men finns nog inte i alla kommuner. När vi gör saker tillsammans utanför arbetstid har vi väldigt bra uppslutning och den här kulturen som vi har ökar också hållbarheten, det är jag övertygad om, säger Ragnhild Markström.

Att personalen trivs återspeglas även i sjukfrånvaron. För hela socialkontoret ligger siffran på 8,5 procent, medan Ifo landar på 3,9 procent – under socialkontorets mål på 5,5 procent.
- Det är viktigt att visa att vi bryr oss om varandra som människor också och inte bara som kollegor, säger Elin Löfroth.