Lagens tre personkretsar

För att ha möjlighet till stöd och service enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska man tillhöra en av de tre personkretsarna.

Personkrets 1

Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

Lindrig utvecklingsstörning
De personerna kan förstå och använda till exempel siffror och bokstäver. De kan tänka tankar utanför sin egen verklighet och erfarenhet. De kan till viss del diskutera aktuella händelser, förstå klockan, förstå pengars värde, läsa, skriva, räkna och förstå konsekvenser av sina egna handlingar.

De kan ha svårt för att förstå ordspråk, ord man inte kan ta på och symboliskt språk (till exempel "lägga benen på ryggen"). Matematiska begrepp och uttryck, kontokort och reklamerbjudanden är exempel på andra saker som kan vara svåra att förstå.

Måttlig utvecklingsstörning
De personerna förstår konkreta symboler som bilder. De kan ordna sina upplevelser i till exempel förut, nu och sedan. De kan känna igen bilder och förstå vad de föreställer. Personerna kan känna igen vanliga ord som om de vore bilder. De kan ha svårt för att läsa, skriva och räkna på ett traditionellt sätt.

De kan ha svårt för att tala men förstår det talade språket och kan utveckla en egen kommunikation. Bilder och tecken är exempel på egen kommunikation. Med konkret och regelbunden träning kan de lära sig ordbilder, skriva sitt namn, räkna konkreta föremål, betala enkla belopp och andra uppgifter de har nytta av i vardagen.

Grav utvecklingsstörning
Personer med grav utvecklingsstörning har stannat på en tidig utvecklingsnivå och upplever allt på ett mycket konkret sätt. De kan ha svårt för att föreställa sig och komma ihåg personer, djur och saker de inte ser framför sig. Bilder är svårt att förstå, till exempel sin egen spegelbild. Att förstå talat språk och att utveckla sitt eget språk är svårt. Många har en eller flera funktionsnedsättningar utöver utvecklingsstörningen, till exempel rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning.

Autism
Personer med autism har ett ovanlig men svår funktionsnedsättning. De har svåra störningar i förmågan att ta kontakt med andra människor. Man har svårt för kroppsberöring med andra och undviker ögonkontakt. Många har inget talspråk och har svårt att tolka talspråk.

Ofta har dessa personer ett tvångsmässigt beteende. Nya miljöer och situationer kan väcka ångestkänslor och därför är en väl strukturerad dag av stor betydelse.

Asperger syndrom, Rhetts syndrom, Tourettes syndrom är exempel på autismliknande tillstånd.

Källa: En del behöver mer för att få lika Mycket, Omsorgsnämnden 1993.

Personkrets 2

Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder

Varje år råkar ett stort antal människor ut för olyckor och andra drabbas av sjukdomar som påverkar hjärnfunktionen. En del får mycket svåra skador som leder till funktionsnedsättningar. För en liten grupp med svår traumatisk hjärnskada innebär detta olika rörelsehinder. Exempel på dessa är minnes- och koncentrationsstörningar som kan göra det svårt i det dagliga livet, initiativ- och kommunikationssvårigheter samt begåvningsnedsättning.

Dessa störningar anges ofta som hinder för rehabilitering: "om man inte minns kan man inte lära sig något nytt". En annan effekt av svår hjärnskada kan vara personlighetsförändringar som leder till likgiltighet, avskärmning eller aggressivitet med paranoida inslag. För anhöriga är detta svårast att acceptera eftersom det upplevs som om man förlorat en familjemedlem.

Källa: Hjärnskada i vuxen ålder, Barbro Bergvall, 1992

Personkrets 3

Personer med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som ej beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen

Den tredje personkretsen utgörs av barn, ungdomar och vuxna med stor och varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, som inte uppenbart beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningen måste också orsaka stora svårigheter i det dagliga livet. Orsaken till eller arten av funktionsnedsättning är inte avgörande. Det behövs heller inte någon medicinsk diagnos. Däremot måste den enskilde kunna visa att funktionsnedsättningen medför stora svårigheter.

Källa: rfs.se (Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare)

 

Viktigt att komma ihåg:

En fastställd diagnos innebär inte att man automatiskt är berättigad till en viss insats enligt LSS. För varje insats man söker görs en individuell prövning av just det behovet.

Kontakt

Ansvarig nämnd: Socialnämnden
Informationen granskades: 2019-10-07