Avfallsinformation Livsmedelsverksamheter
Här hittar du information som ska hjälpa dig som har en livsmedelsverksamhet att få koll på regler som gäller för din avfallshantering (när du sorterar avfall).
Vissa typer av avfall måste samlas in av kommunen medan andra typer av avfall är ditt ansvar.
Som livsmedelsverksamhet räknas de som är registrerade som livsmedelsverksamhet, oavsett om verksamheten är privat eller offentlig. Med det menas att alla verksamheter som producerar, bearbetar, säljer eller skänker livsmedel räknas som livsmedelsverksamheter oavsett om den drivs med eller utan vinstintresse.
Du som driver en livsmedelsverksamhet är skyldig att:
- veta vilka typer av avfall som finns i din verksamhet och hur du tar hand om det
- sortera matavfall – gäller från den 1 januari 2024
- ta hand om avfallet så att det inte smutsar ner livsmedel, inte sprider dålig lukt eller drar till sig skadedjur
- sortera avfall som ligger i förpackning men ta ut avfallet ur förpackningen först
- anlita någon för att samla in och transportera avfall som inte räknas till kommunalt ansvar. Vissa avfallstyper kan du även lämna in på Degermyrans avfallsanläggning mot en kostnad.
- För hämtning av verksamhetsavfall som inte är kommunens ansvar, exempelvis förpackningar, kan du anlita valfri entreprenör som har tillstånd för att transportera avfall.
- Verksamheter som ger upphov till bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att avfallet sorteras ut och samlas in separat och lämnas till en behandlingsanläggning.
- För hämtning av kommunalt avfall (mat- och restavfall) arbetar kommunen just nu med att upphandla godkända entreprenörer för hämtning hos livsmedelsverksamheter.
Håll utkik på den här sidan för ny aktuell information framöver. Tills vidare gör du som du gjort tidigare. För verksamheter där matavfall uppkommer ska hämtning av matavfall ske efter behov, dock minst en gång var 14:e dag. - Det är inte tillåtet att använda andra tjänster än de som är godkända för att frakta avfall från verksamheter.
Kommunalt avfall är den delen av ditt avfall som
kommunen ansvarar för och som liknar det avfall som uppstår i hushåll. Så som rest- och matavfall från personalytor, och från lokaler som serverar
måltider som ska ätas direkt (t ex. restauranger och skolor).
Det här räknas som kommunalt avfall för livsmedelsverksamheter:
- Utsorterat livsmedel från butiker, t ex. färskvaror som frukt och grönt som inte är ABP.
- Utsorterat livsmedel som är ABP kategori 3 och som är dokumenterat.
- Utsorterat livsmedelsavfall från butiker, som separeras från sin förpackning, t ex. krossade tomater eller ost med utgånget datum.
- Ätlig olja, som matolja och spillfett.
- Fett från fettavskiljare.
- Det finns vissa undantag för vad som räknas som kommunalt avfall, t ex. vad gäller grovavfall och farligt avfall. Kontakta din kommun om du
känner dig osäker på vilken typ av avfall du hanterar.
Vad gäller för rest- och matavfall som uppstår i personalrummet?
- Rest- och matavfall från personalutrymmen och lunchrum räknas som kommunalt avfall och ska hämtas av kommunens entreprenör.
- Restavfall är det avfall som blir kvar efter att du sorterat ut förpackningar och matavfall.
- Matavfall som uppstått i personalutrymmen räknas inte som ABP och kräver inte dokumentation.
Vad är kommunens ansvar?
Det är kommunens ansvar att samla in, transportera och behandla kommunalt avfall. Därför är det bara kommunens entreprenörer som får samla in, transportera och behandla kommunalt avfall
Det här börjar gälla enligt lag 2024:
- Matavfall måste sorteras (se obligatorisk matavfallsortering nedan).
- Ätlig olja, så som matolja och spillfett måste sorteras som matavfall.
- Verksamheten måste tömma förpackningar som innehåller matavfall.
- Verksamheter med take away-tjänster måste kunna erbjuda servering i återanvändbara behållare (se separat information).
Obligatorisk matavfallssortering
Från den 1 januari 2024 blir både hushåll och verksamheter skyldiga att sortera ut matavfall. Utsorteringskravet omfattar även spillfett, ätlig olja och flytande fett men inte annat flytande bioavfall som tex. kaffe, mjölk och soppa. Begreppet ”matavfall” ersätts samtidigt med ”biologiskt nedbrytbart köks- och livsmedelsavfall”.
Fettavfall
Ätlig olja, exempelvis matolja, räknas som matavfall och från den 1 januari 2024 ska matavfall separeras från annat avfall och återvinnas. Fett som uppstår vid tillagning av mat eller dryck, exempelvis från fritöser
och stekbord, kallas spillfett. Även spillfett räknas som matavfall och ska separeras från annat avfall för återvinning från den 1 januari 2024.
Fett i vatten- och avloppsledningar kan skada ledningarna och skapa
problem. Fettavfall är i de flesta fall kommunalt avfall som ska samlas in av kommunen. Din verksamhet är skyldig att installera en fettavskiljare alternativt en sluten tank för fett.
- Animaliska biprodukter (ABP-lagstiftningen)
Förpackat matavfall som innehåller animaliska biprodukter räknas som ABP kategori 3. För avfall som tidigare varit livsmedel samt slakteriavfall gäller ABPlagstiftningen. ABP-lagstiftningen är till för att minimera risk för
exempelvis smittspridning. Som ABP-avfall räknas inte matrester från servering, matavfall från restauranger, kök eller personalutrymmen. Däremot kan produkter som säljs i butik och innehåller ingredienser från djurriket räknas som ABP, exempelvis kött eller bakverk med ägg i. - Du är skyldig att dokumentera ABP-avfallet från din verksamhet. Kontakta Jordbruksverket för mer information om krav på dokumentation, spårbarhet och transport.
Kategorier
ABP-lagstiftningen delar in de animaliska biprodukterna i olika kategorier. Kategori 1 bedöms ha den största smittorisken och sedan i fallande skala ner till kategori 3:
- Kategori 1 innehåller bland annat hela djurkroppar, specifikt riskmaterial som hjärna, ögon, benmärg etc.
- Kategori 2 innehåller djur med spår av veterinärmedicinska rester, naturgödsel m.m.
- Kategori 3 innehåller bland annat slakteriavfall, matavfall och före detta livsmedel (butiksavfall).
- Förpackat matavfall
Från den 1 januari 2024 ska förpackat matavfall separeras från sin förpackning. Det kan du göra där avfallet uppstår
eller på annan plats, men det är verksamhetens ansvar. Efter att matavfall och förpackningar delats upp är det
verksamhetens ansvar att matavfallet och de tömda förpackningarna återvinns.
Frågor och svar
Frågor och svar
För att räknas som förpackningsavfall ska en förpackning vara tömd på sitt innehåll. I fallet med den krossade glasburken som är kontaminerad, eller sammanblandad, med sylt, bedömer Naturvårdsverket att den inte kan klassas som förpackningsavfall. Detta eftersom förpackningen är full med sylt; dels finns det rester kvar inuti, dels är den är inte bara minimalt förorenad på utsidan. Den är således inte “nominellt tom”.
Eftersom burken är krossad och det inte går att skilja förpackningen från dess innehåll, så bör det krossade glaset i stället klassas som blandat kommunalt avfall.
Att krossa glas för att slippa tömma förpackningen på dess innehåll är inte en korrekt hantering, utan det som beskrivs här gäller för de fall det råkar uppstå krossade glaspartier.
Det är avfallsproducenten som söker dispens, till exempel den enskilda butiken som innehar avfallet. Enligt bestämmelserna är det ”den som producerar avfall i en yrkesmässig verksamhet”. Läs mer om kraven för att söka dispens.
Länk till annan webbplats. Dispens söker man via sin tillsynsmyndighet. För livsmedelsbutiker skickas dispensansökan till: miljoenheten.samhällsbyggnad@skelleftea.se