Skellefteå kommun utvecklar en ny vindkraftsplan
Skellefteå kommun befinner sig i ett tidigt skede med att ta fram en ny vindkraftsplan. Vindkraftsplanen kommer att peka ut områden i kommunen där det är lämpligt att ansöka om att anlägga vindkraftverk.
Vad är en vindkraftsplan?
Vindkraftsplanen är ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan och fungerar som ett stöd och beslutsunderlag vid hantering av vindkraftsfrågor. Översiktsplanen är kommunens samlade strategi för hur mark- och vattenområden inom kommunen ska utvecklas och bevaras. Planen ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Ett tematiskt tillägg tas fram när man behöver planera översiktligt om en enstaka fråga som berör hela kommunen. En översiktsplan är inte juridiskt bindande.
Varför kommunen behöver en vindkraftsplan
Behovet och efterfrågan av grön el och vindkraft är hög i hela Sverige. Vinden utgör en viktig källa till förnybar energi och många aktörer vill etablera vindkraft inom kommunen.
Målet med vindkraftsplanen är att få till en strukturerad och långsiktig planering av vindkraftsutbyggnad i kommunen. Vi vill ge rätt förutsättningar till både invånare och näringsliv. Det gör vi genom att arbeta fram lämpliga lägen för vindkraft utifrån olika perspektiv. Planen kommer att användas som ett beslutsunderlag för bygglovsprövning, och för kommunens ställningstagande i fråga om miljötillstånd för de vindkraftsanläggningar som prövas av länsstyrelsen.
.webp)
De olika stegen
- Utkast: Ett planförslag tas fram, 2024.
- Samråd: Kommunen bjuder in på samråd, 2024.
Här kan du tycka till. - Bearbetning: Kommunen bearbetar förslaget utifrån synpunkter från samråd, 2024
- Granskning: Ett uppdaterat planförslag ställs ut på granskning, 2024.
Här kan du tycka till. - Bearbetning: Kommunen bearbetar förslaget utifrån granskningssynpunkter, 2024.
- Antagande: Vindkraftsplanen antas i Kommunfullmäktige, 2025. Planen används därefter som ett beslutsunderlag till kommande förfrågningar om vindkraftsverk.
Från planering till byggda vindkraftsverk
När kommunen har en antagen vindkraftsplan visar den vilka områden som kommunen anser är lämpliga för vindkraftsutbyggnad, utifrån ett antal hänsynfrågor. När aktörer i sin tur vill etablera sig inom ett utpekat område, måste de genomgå en egen tillståndsprocess med miljöprövning. I den processen håller aktören samråd med närboende, kommunen, länsstyrelsen och andra berörda, som exempelvis samebyar. De behöver även göra noggranna utredningar, bland annat visa hur naturen och boende i närheten påverkas.
Det är länsstyrelsen som beslutar och ger miljötillstånd till aktören. Kommunen fungerar som remissinstans, men behöver tillstyrka (eller avstyrka) ärendet innan länsstyrelsen slutligen kan ta ett beslut om att ge miljötillstånd. Dessutom kan kommunen lägga in sitt veto mot tillståndet inför länsstyrelsens beslut.
Övriga frågor och svar
För att hitta platser där vindkraftverk är lämpligt behöver man ta hänsyn till en rad olika frågor. Exempel på hänsynsfrågor man behöver förhålla sig till är hur mycket det blåser på platsen, om det finns riksintressen eller höga naturvärden, hur nära det är till boende och hur ljud, ljus och skuggor påverkar omgivningen. Dialoger som kommunen genomför inom projektet tas också med i beaktandet.
Grunden i arbetet med kommunens vindkraftsplan är att ingen värdefull natur ska förstöras. All mänsklig aktivitet lämnar ett avtryck i naturen och därför finns det idag få områden kvar med höga naturvärden.
I Västerbotten etableras som regel vindkraft på skogsmark där produktionsskogar växer och avverkas regelbundet, dessa skogar har väldigt sällan höga naturvärden. Men det är ändå viktigt att ny vindkraft planeras noga för att kunna skydda de rester av värdefull natur som finns. Kommunen gör därför i vindkraftsplanen en första undersökning för att undvika värdefulla områden viktiga för den biologiska mångfalden.
Varje vindkraftsbolag ska själva göra detaljutredningar på de platser där de tänker bygga vindkraft. Detta innefattar bland annat:
- naturvärdesinventeringar
- inventeringar av fladdermöss
- örnar och skogsfåglar
- fridlysta arter
- påverkan på våtmarker och vattendrag med mera.
Utifrån dessa utredningar planerar de vindkraftverken så att dessa inte ska påverka värdefulla områden.
Vindkraft är en förnybar energikälla och utbyggnaden av vindkraft bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen och samtidigt öka landets elproduktion. Vindkraften är en av flera alternativ av förnybara energikällor.
Vindkraftsplanen kommer att göra det möjligt för vindkraft, men tar inte ställning till hur övriga energikällor kan eller bör utvecklas i kommunen.
I genomsnitt dödas mellan fem och tio fåglar per vindkraftverk och år, men i vissa fall kan dödligheten vara betydligt högre. De allra flesta av dem är småfåglar. Rovfåglar, måsar, trutar och skogshöns dödas också men färre till antalet.
Miljön där vindkraftverk står har stor betydelse för hur stor påverkan blir. Därför är det viktigt att undvika att etablera vindkraftverk på särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. Ny teknik utvecklas för att identifiera fåglar i vindkraftverkens närhet i syfte att tillfälligt kunna stoppa dessa. Det kan också bli ett sätt att minska risken för kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk i framtiden. Naturvårdsverket rekommenderar att inte bygga vindkraft på platser där risken för dödlighet eller störning bedöms som hög.
Vi människor påverkar miljön på många olika sätt och det är viktigt att komma ihåg att till exempel katter, trafik och kollisioner med fönsterrutor dödar avsevärt många fler fåglar än vad vindkraft gör, sett till det totala antalet.
Källa: Naturvårdsverket