Folkinitiativ

Kommunallagen ger sedan 1977 fullmäktige möjligheter att utlysa folkomröstning i en fråga. Det kan handla om frågor där det är viktigt för de folkvalda att veta hur starkt stöd som olika anternativa förslag har bland medborgarna innan de fattar sitt beslut.

Sedan den 1 januari 2011 gäller nya bestämmelser för folkinitiativ om folkomröstningar i kommuner och landsting i syfte att det ska bli lättare att få till stånd en folkomröstning. Kraven på stöd för ett initiativ och regelverket har också preciserats.

  • Initiativet måste undertecknas av minst tio procent av de röstberättigande medborgarna i kommunen eller landstinget
  • Namnen måste samlas in under en tidsrymd om sex månader innan de lämnas in och för förteckningen ska innehålla undertecknarnas namnteckning med datum för undertecknande, namnförtydligande, personnummer och adress
  • Den fråga som man vill ha folkomröstning om ska vara sådan att fullmäktige kan besluta om den.
  • Om en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av ledamöterna anser att det är olämpligt att genomföra en folkomröstning så kan de stoppa denna.
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Informationen granskades: 2018-06-10

Frågor och svar

  • Måste fullmäktige följa ett folkomröstningsbeslut?

    Formellt sett behöver de inte det. Lokala och regionala folkomröstningar är endast ”rådgivande”. I praktiken har dock sedan slutet av 1980-talet folkomröstningsresultat så gott som alltid följts. Samtidigt är det fullmäktige som måste ta ansvar för det beslut som ska fattas och värdera utfallet av folkomröstningen.

     

    Oavsett hur fullmäktiges ledamöter förhåller sig till en folkomröstning är det angeläget att man är tydlig och motiverar sitt ställningstagande – särskilt om man inte följer utslaget.

     

  • När ska en folkomröstning genomföras?

    En folkomröstning ska hållas inom skälig tid. Det finns praktiska och ekonomiska fördelar med att hålla en folkomröstning i samband med allmänna val och framförallt gynnas valdeltagandet av detta. Men om en fråga väcks tidigt under en mandatperiod kan det vara orimligt att avvakta nästa allmänna val för att genomföra folkomröstningen. Det är fullmäktige som avgör tidpunkten för folkomröstningen med hänsyn till hur omständigheterna ser ut.

  • Vad kostar ett folkinitiativ och vem bär kostnaderna för dessa?

    Initiativtagarna ansvarar för att arbetet med att formulera ett folkinitiativ och att samla tillräckligt med stöd för att det ska kunna leda till en folkomröstning. Kostnaderna för att bereda det ärende som väcks genom initiativet kan variera men generellt är det själva folkomröstningen som kostar. Här är det stor skillnad om folkomröstningen genomförs i anslutning till ett allmänt val. Det är kommunen respektive landstinget som ansvarar för kostnaderna för att genomföra en folkomröstning. Lagen om kommunala folkomröstningar innehåller detaljerande bestämmelser om vad som ska iakttas vid genomförandet.

  • Vem formulerar frågan vid en folkomröstning?

    Det är fullmäktige som ska besluta om den fråga som ska ställas till de röstberättigande och hur svarsalternativen ska se ut. Det är viktigt att röstsedlarna utformas så att den fråga som väckts genom folkinitiativet också besvaras vid omröstningen.

  • På vilket sätt kan namnen samlas in?

    Enligt nuvarande lagstiftning kan namnunderskrifter endast samlas in på papper idag och inte digitalt dvs. via internet. Underskrifterna kan samlas in vart och när som helst inom sex månader innan det att folkinitiativet har lämnats in till kommunens/landstingets förvaltning.

  • Vilka frågor kan tas upp genom ett folkinitiativ?

    Ett folkinitiativ kan ta upp exakt samma frågor som fullmäktige. Det betyder att frågorna måste ligga inom den kommunala kompetensen och vara sådana kommunala frågor som kan beslutas av fullmäktige. Fullmäktige kan säga nej till ett folkinitiativ om en fråga som ligger utanför den kommunala kompetensen- t ex om rovdjursjakt eftersom ett sådant beslut inte kan fattas i kommunen. Däremot kan t ex ett initiativ väckas om att kommunen riktar en skrivelse till regering eller riksdag i en sådan fråga.

  • Vem kan lansera ett folkinitiativ?

    Alla röstberättigade i en kommun eller ett landsting, dvs. alla invånare som också får rösta i kommun-och landstingsvalen. Det kan vara en enskild medborgare eller en mindre grupp av personer, som organiserar och kooridinerar ett folkinitiativ.