Nöjesfabriken flyttar

Publicerad 2019-09-05

Nu är det bestämt. Nöjesfabriken byter förvaltning från socialförvaltningen till kultur- och fritidsförvaltningen. Det har kommunfullmäktige bestämt.
1 september gick flyttlasset.
- Det känns rätt, ett steg i rätt riktning att få in funktionshindrade i kulturen och att de får synas där, tycker Kamilla Nilsson, en av grundarna till Nöjesfabriken som startade 2005.

Förutom Kamilla Nilsson var Monica LindgrenGranlund med och grundade Nöjesfabriken.

Skådespelaren Mattias Stenberg har varit elva år på Nöjesfabriken och trivs bra med att arbeta med teater och rekvisita.
- Det är spännande och kul att få vara någon annan, att spela en roll än att vara sig själv.
Det bästa med Nöjesfabriken enligt Mattias är att få göra det man gillar.
- Vi gör så mycket mer än bara teater. Vi bygger upp hela produktionen. Bara själva resan är riktigt spännande.

Hamnar i rätt forum
Att de byter från socialförvaltningen till kultur- och fritidsförvaltningen ser Mattias som något positivt.
- Det betyder att vi hamnar i rätt forum. Vi ska inte ligga under stöd och service. Det här känns som det rätta. Men jag tror inte att det blir så stor ändring. Men fler kommer kanske veta vilka vi är.
När han minns tillbaka på sina elva år i verksamheten lyfter han fram utvecklingen från att ha haft en dag i veckan till att bli en heltidsverksamhet.
- Jag var inte med då i början men vi har verkligen gått framåt under de här åren och blivit duktigare. Förutom teater håller vi även på med sång och dans, vilket är kul.

Gick teater på gymnasiet
En annan person som är med i teatergruppen är Tina Lundmark som började för snart fyra år sedan.
- Jag gick teater på gymnasiet och att få komma hit kändes jättebra. Jag träffar folk och så har jag min pojkvän och mina kompisar här. Ett minne som jag har från tiden här var att jag träffade min pojkvän hux flux. Det trodde jag inte.
Hon är också positiv till flytten till ny förvaltning.
- Jag har inte tänkt på det. Men det borde bli bra att få fram teatern via kulturen.

Började på ett gruppboende
Monica LindgrenGranlund, en av grundarna ser tillbaka på hur det började för nästan 15 år sedan.
-2005 när vi startade arbetade vi en dag i veckan. Då arbetade jag och min kollega Kamilla Nilsson på ett gruppboende och programmet Sikta mot stjärnorna var populärt. När vi anordnade Sikta mot stjärnorna på tisdagsklubben upptäckte vi att det fanns massor med talang och såg hur roligt de hade när de fick uppträda. Då tänkte vi att; tänk vad bra det skulle kunna bli om man fick chansen att öva, sy kläder och koreografera dessa personer. Det var så det började. Från början mimade vi mycket till musik men nu har vi övergått mer och mer till teater med inslag av musik. Vi såg en stor potential för en verksamhet på heltid och så blev det en permanentad daglig verksamhet 2009.

För henne betyder det mycket att byta förvaltning
-Att vara en del av kulturen har vi länge haft som mål och nu är vi äntligen där, det är här vi hör hemma. Vi går in i kulturen som intraprenad vilket också känns spännande.
Från början spelade vi mest för nära och kära samt de som finns i liknande verksamheter men nu har vi tagit ett stort steg ut i allmänheten.
Monica berättar också att teater är vår metod för att utveckla alla personer i våra teatrar men även på ett individuellt plan. Vi ser att de som arbetat med teater har stor nytta av det i vardagen också.
Våra skådespelare har stora utvecklingspotentialer och kvalitéer.
Det bästa med att jobba på Nöjesfabriken är att man får vara kreativ.

 
Ingen dag är den andra lik
Kamilla Nilsson den andra grundaren håller med och berättar att ingen dag är den andra lik.
- Det känns som att vi styr över vår dag helt och hållet. Det bästa är friheten, kreativiteten och att vi bestämmer allting tillsammans. Vi ser inga gränser och vill inte ha för strikta ramar för att ge möjlighet till kreativitet.
Hon är också nöjd över att byta förvaltning.
- Det känns rätt, ett steg i rätt riktning att få in funktionshindrade i kulturen och att de får synas där. Jag tror också att vi kan få fler kontakter och träffa rätt människor.
De har också arbetat med en ny metod i samband med pjäsen om Notre Dame dé Paris.
- Tidigare hade vi ett färdigt manus som de fick. Men när vi jobbade med Unghästen fick skådespelarna sätta sina egna repliker utifrån känslor, att allting ska komma inifrån en själv. När de tar fram sina egna repliker blir det också mer naturligt att säga dem. Det blir också lättare att komma ihåg.